tisdag 31 augusti 2010
Okänd flicka i röda vantar vid Alfred Dreyfus grav
Och då bildgooglande jag och jäklar vad med bilder det finns. Och vad många kända gravar där finns också. Om man nu intresserar sig för sånt.
Jag satt och kollade säkert en timme och det tog aldrig slut.
Då bestämde jag att jag från och med nu ska ha någon snygg gravbild under fiskarna. Och nu tänkte jag att man kanske skulle försöka sig på någon sorts rundtur där på begravningsplatsen.
Det blir gravlax! Hehe.
Nej, skämt åsido. Gravmonumentet är egentligen den ultimata byggnaden. Lagom stor, påkostad om man har råd. Intressant arkitektur och fina material.
Den här bilden har jag snott från någons blogg. Jag tyckte om den just för att hon har röda vantar.
Hej.
Uppdatering: Man märker vart det börjar luta, det blir helt knäppt. Gravade hundar/Soppade torskar är bara förnamnet.
måndag 30 augusti 2010
Skolstart
Stan luktar stekt kött och dillutin och nybakat bröd och parfym och klorin och så en slinga cigarettrök på det. Folk rusar runt med dramatenvagnar och köper pennvässare.
Det gör vi med. Och skor. Och jeans. Och vi går till frisören och vi går till doktorn (det måste man för att få sporta här) och vi packar pappas kappsäck och vi tvättar konstiga grejer som vi inte brukar tvätta. Av bara farten.
Och barnen har vuxit ur en massa saker men även vuxit i andra saker och det blir påsar överallt med grejer som ska någon annanstans.
Samtidigt håller jag på och funderar på ett omslag till en roman. Jag skissar. Det går jättesakta och jag tänkte mig en sorts bakgrund av stiliserade gravmonument och vårdar (stil Montparnasse) men liksom blekta i ljust ljust grått och beige, som själva stan. Som gulnad spets mot gråsten ungefär. Och mot det en Händelse i kinesiskt tusch och färg.
Tänkte jag.
En fråga, kan man säga lirre om linjal? Eller är det något jag hittat på själv?
torsdag 26 augusti 2010
Jeanskjol off
sammanfatta men små framsteg har ändå gjorts. Det bådar gott för
framtiden.
Hur som helst är svägersketiden av för denna gång. Paris och la
rentrée väntar. Tonvis med plastskydd och skrivböcker ska köpas.
Samtidigt lämnar jag här minst lika många madrasskydd efter mig.
Eller mig och mig. Oss.
Är inte madrasskydd typiskt franskt? I Sverige hade jag något som
kallades bäddmadrass och som i praktiken väl var en sorts
madrasskydd, antar jag.
Sommaren har också inneburit reflexion över nätet och dess
möjligheter och fällor.
Jag har avslutat mitt twitterkonto och aldrig saknat det. Jag har
städat på Facebook och det har blivit en riktigt trevlig, om än
något tam plats att vara på.
Bloggen funderar jag som bäst över.
Eftersom en liten roman av mig kommer ut i januari nästa år så vill
jag ha den kvar ett tag till.
Ibland kan den också tjäna som en plats för dokumentation och tankar
som kan komma till användning senare. Men jag orkar nog inte med mer
svensk debatt. Inte heller svensk press. Jag är antingen gäspande
ointresserad eller irriterad över fel och brister. Som jag ju inte kan
göra så mycket åt.
Kanske blir det mer arkitektur framöver. Kanske inte. Så småningom
blir det i alla fall en roman, inte här, men i Sverige.
Det ska bli spännande.
Kanske blir det även fler dåliga foton.
Hej.
onsdag 25 augusti 2010
tisdag 24 augusti 2010
lördag 21 augusti 2010
tisdag 17 augusti 2010
söndag 15 augusti 2010
Tillbaka
Handlade på Carrefour igår och kom att tänka på twittraren
200stegtill, som nog är den enda jag saknar från just twitter. Han
beskrev flitigt sin franska semester och goda viner och man får även
följa honom över Årstafältet på cykel samt när han läser
tidningen.
Jag klarar inte att länka, men han är lätt att hitta så för den
som är kvar är det ett tips. Följ honom.
Nu ska jag skicka er en bild på blommor. Någon som känner igen dem?
Envoyé de mon iPhone
onsdag 11 augusti 2010
Eftersom
Bloggen här behåller jag, i alla fall tills vidare.
Jo, bara en grej till. Igår flög jag och läste då DN. En rätt fin kolumn handlade om det svenska sommarlovet. Jag håller i stort sett med Jenny Jewert om att ett långt sommarlov har sina poänger. Men, det som gör att jag inte riktigt står ut med varken henne eller svensk press är att hon uppenbarligen tror att detta är unikt för Sverige.
Som så mycket annat svenskar tror är unikt för Sverige.
Nej, Jenny, även i ett jordbruksland som Frankrike har barnen två hela månaders lov på sommaren. Juli och augusti, även det en kvarleva. För inte så länge sen var detta lov ännu längre.
Och tro det eller ej, Jenny, även här finns samma problem att få ihop föräldrarnas semestrar med barnens lov, som utöver sommarlovet är: två veckor vid jul, två veckor på våren liksom i februari, liksom tio dagar på hösten.
Men oroa dig inte, barnen har långa långa skoldagar, så de hinner lära sig något mellan varven.
Nu ska jag inte läsa en svensk tidning på tre veckor, och heller inte blogga. Hörs senare.