torsdag 1 december 2011

Hämnden

Nu är helvetet löst. Läsekretesen minns säkert att vårt hus numera är en byggarbetsplats. Länge uttryckte detta sig endast genom hjälmtvång, vilket ju var ganska lindrigt. Men nu är det slut med friden. Invändigt slår tre snubbar sönder och samman huset. Sen bär de iväg säckar med stentrasor till en depot i hörnet av gatan. Utvändigt håller ett annat team på att skramla och smälla upp byggnadsställning.
Jag har nålat ihop gardinerna på mitten. Antar att jag får ta bort de nålarna i mars någon gång.
Det är förbannat irriterande att ha folk rännande utanför fönstren på tredje våningen.
Nu funderar jag som bäst på hur vi ska kunna hämnas på något bra sätt.
Tips välkomna.

En annan sak är att alla snubbarna är svarta. Hela byggänget, alltså.
Det här med invandring. Jag tänker så här. Det finns en kontinuitet. Förr i tiden var underklassen inhemsk. Den söp och ägnade sig ibland åt upplopp, men den kom liksom ingenstans. Inte förrän den fick lära sig läsa och skriva och kunde lägga ihop två och två och började kunna ta saken i egna händer. Den svenska underklassen, i alla fall den friskare och yngre delen utvandrade. (Den franska var kvar.) Så småningom stoppade första världskriget den flykten och man blev tvungen att efter det jobba på plats. Kravet på reformer blev starkare och alltmer välorganiserat. Rösträtt infördes i etapper. Skolan utökades. Underklassen blev så småningom medelklass.
Men, en underklass behövdes ju fortfarande. Ja, då började man importera den.
Och där står vi nu. Vi har en importerad underklass med rötter i jordens alla hörn. Den stora delen av den beter sig som den inhemska gjorde hundra år tidigare. Skaffar tunga och farliga jobb, säger åt barnen att jobba i skolan för att de ska få ett bättre liv än föräldrarna. Några pallar/kan/får inte jobb, delvis beroende på ovilja, delvis beroende på dem själva.
Och här uppstår konflikten med majoritetsbefolkningen, den där delen som sköter sig. Gäller både vit och svart del.

Om man vill ha bättre och mer lyckad integration, på sikt, och det skulle väl alla tjäna på, särskilt medelklassen, så är det barnen man ska satsa på. Invandrade föräldrar, första generationen får man vara glad om den hittar ett jobb, typ. Vuxna människor kan så gott som aldrig lära sig ett nytt språk tillräckligt väl för att bli riksdagsmän eller krönikörer. Men barnen kan.
Men barnen vill många gånger inte.
Varför, kan man undra.
Ändå är det där det måste fungera mycket bättre.
Och då är skolan det givna svaret. Skolan måste bli mycket orättvisare än vad den är, det vill säga, mycket mer kulor till de elever som verkligen behöver mer hjälp för att komma in i skolarbete. Mycket mindre till dem som redan är inne i det. Kommer från den inhemska medelklassen.
Och resultatet kommer alltså först om tjugo år, om man nu gör den här grejen.
Gör man den inte så blir alltsammans bara värre, och det verkar ju vara det mest sannolika.

Så nu vet ni det.

13 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Håller helt med om dina sista rader där om skolan. Och den blir, även i Sverige, bara alltmer segregerad. Det är klart att särskilt begåvade elever ska ha sitt, och de som har svårigheter ska ha sitt. Och att de särskilt begåvade inte har något med klass att göra. (Vad var det för en humanistisk författare som skrev om mötet med den lille (underklass-) Mozart på tåget? Den som minns får två pepparkakor).

Å så det där fucking bygghelvetet; jag har upplevt det cirka sex gånger på åtta år. Renoveringar, stambyten, oprofessionella arbetare (som man tar in från Polen och Ukraina för att tjäna lätta pengar på dem, 80 spänn i timmen typ). Snickare som kan snickra, men inta kan lägga om rör, varvid halva huset får översvämningar. Jag själv tre, fyra gånger. Varvid man dealar med den (o-)sakkunnige byggmästaren och möjligen får ett hyresavdrag för några månader.

Om jag var jurist skulle jag göra mig glada dagar på allt byggfusk i stan, men när man är boende är det bara bita ihop, säga ifrån och uthärda som gäller.

I januari- februari ska de borra upp och skjuta in balkonger här. Jag drar till Laponia, eller nåt, för att få sinnesro. Går inte att arbeta i dessa hus som någon jävel alltid ska bullra och böka med, för-(bättra)sämra och tjäna pengar på, och som sen oftast innebär att bankerna äger minst 80% av det slamrande huset.
Tack för mig!
Synd om dig!

annannan sa...

Men är det inte också så att det finns farligt många andra lockande alternativ idag?

Det ska fan jobba ihop till märkeskläder till tonåringar när mamma är städerska och pappa kanske inte ens finns, eller är okvalificerad och kanske kontraktslös byggjobbare. Stjäla dem däremot är inte så svårt.

En kompis till mig är lärare i de gamla icke-gentrifierade kvarteren här i stan (Porto), ett som domineras av en samhällsklass som inte är så värst annorlunda än när Bo Beskow tecknade där för åttio år sedan. (Resan till Portugal, fenomenal bok)

En typisk familj där hålls ihop av mamma som har städjobb och mormor som antagligen också jobbar. För minimilön på 500 euro. Pappa och morfar är ömsom inte där, ömsom på plats med hyfsat mycket stålar, beroende på om de eller lagens långa arm avgått med segern.

Kompisen A började sitt jobb för en fem-sex år sedan med förhoppningen att kunna hjälpa dem som vill därifrån. Han har inga illusioner kvar. Det är ingen som vill. Ingen som ser skolan som en väg någon annanstans, i alla fall. Vad göra utan förebilder?

Det här handlar om lokal befolkning, dock, inte invandrade.

För övrigt är förbättrasämra dagens ord, skål på det!

Karin S sa...

Gabrielle,
Ja, det stockholmska bygghelvetet är nog lite värre än det parisiska, efter att så många hyreshus sålts ut och blivit bostadsrätter. Då håller ju folk på och fixar nya kök.

Här är det dock hela huset som lagas. Och ägaren är just allmännyttan, som köpt huset av en privatvärd. Men ett helvete är det i alla fall.

Karin S sa...

annannan,
Menar du att det är föräldrarna som snor märkeskläder? Eller kanske mer ser mellan fingrarna om det dyker upp flotta saker?
Klart att det stjäls enormt mycket, också klart att en massa annat kan locka, som religiös fundamentalism, allt möjligt som är extremt.

Jag kan i och för sig tänka mig att det också behövs så kallade hårdare tag. I kombination med bättre skola för dem som verkligen behöver det kan jag mycket väl tänka mig att man ställer högre och tydligare krav för medborgarskap t ex. Men de flesta som är på väg mot ett kriminellt liv här är nog franska medborgare och inget annat.

Klart att det kan verka jobbigt att jobba sig till framgång. Men på något jäkla vänster måste det ju vara klart och tydligt att det är det bästa, eventuellt det enda möjliga...

annannan sa...

Det är nog tonåringarna själva som snor det dom vill ha.

Vad jag menade var väl egentligen att det krävs en bred insats för att hjälpa de här barnen och ungdomarna i skolan. Det är inte bara att hjälpa dem med själva inlärningen, de behöver hjälpas med motivationen också, med världsbilden. Att se hårt arbete i skolan som en väg till ett bättre liv, alltså.

För när hårt arbete i skolan ska jämföras med hårt slit i arbetslivet är det kanske lättare att motivera sig än när hårt arbete i skolan jämförs med snabba cash.

Det var det jag tänkte på snarare än hårdare tag. Och jo. även här sköts kriminaliteten så bra av inhemska medborgare.

Gabrielle Björnstrand sa...

Karin; hela huset har "lagats" också här, köksrenoveringar är bara förnamnet: lägg till vindsvåningar och entreprenörer som inte kan sitt jobb, tak som läcker och golv som bryts upp tre gånger (i NYA lägenheter), folk som betalat miljoner och får vänta i trappen sas, på att flytta in. Amatöristiska bostadsrättsföreningar plus byggfirmor från Hell. Plus en j-a massa fiffel.

Varför jag bor kvar? Det är så trevligt område, och minst två riktigt goda grannar. Samt är helvetet möjligen över efter balkongbedriften. Men med hjälm har jag aldrig behövt gå, bara med paraply - i min egen lägenhet.

Ska bli intressant att höra - framöver - om den franska allmännyttan sköter sig bättre än den svindlande svenska utförsäljningstrippen.

Gabrielle Björnstrand sa...

Och skål tillbaka Anna!
Ett depressivt Europa blir naturligtvis mer kriminaliserat. Jag tror vi behöver en New Deal.

Karin S sa...

Gabrielle,
Njae, sköter sig vet jag inte om den gör. Valfiskar, snarare. Men det är en lång historia. Dock mer aktiv och expansiv än sin svenska motsvarighet, det konstiga med Frankrike är ju att alla partier (fortfarande) vill ha en stark stat med vad som hör därtill, som just socialt byggande etc.

Gabrielle Björnstrand sa...

Socialt byggande = New Deal ;)

Annaa M sa...

Här i Stockholm gjorde man ju tvärtom efter förrförra valet. Plockade bort tidigare tilldelade resurser från förortsskolorna för att det skulle bli rättvist.

Funderar lite över det där som Gabrielle skriver om begåvning och klass. Ska väl först sägas att min bakgrund är en kombination av underklass och lägre lågutbildad medelklass. Samt att det var två åldersgenerationer mellan mig och min far. Barnens far sprungen från bönder och lägre medelklass. Typ.

Nu måste jag hålla tungan rätt i mun: Våra barn hamnade redan på högstadiet i skolsammanhang där de hade en högre bildningsnivå än en del av sina lärare. Det gällde särskilt unga andra generationens invandrarbarn. "Duktiga flickor" som fått höga betyg och precis som arbetarbarnen förr blev lärare. Med skillnaden att de svenska arbetarbarnen som läste vidare hade en grundbildning med sig hemifrån. Folkbildningen har haft stor betydelse i det här landet!

Det har skrivits en del om den krocken. Vad som händer när den äldre bildade medelklassgenerationen av lärare pensioneras. Och en yngre välutbildad men mindre bildad tar vid. Det gäller då minsann inte bara de med invandrarbakgrund. Jag har förbluffats över den låga bildningsgraden hos unga svenskfödda lärare i - svenska.

Jag har stött på problemet hos mina barns vänner också. Pojkens supersmarta kompisar, även de andra generationens invandrarbarn från helt olika kulturer. Som gått ut skolan med högsta betyg, läser teknisk fysik och medicin. Men klarade inte under sin gymnasietid att hänga med på de enklaste frågesportspel. Vi förundrades igen och igen. Om de inte har hämtat in grundläggande allmänbildning under en hel skoltid i bar skolor - när ska de göra det? Eller behövs det inte? Klarar man sig på bara begåvning? Behöver inte en engelskalärare i Sverige bottna i brittisk kultur och litteratur?

Lite lösa tankar somjag vet kn uppfatas väldigt kontroversiella.

Karin S sa...

Gabrielle,
Var inte New Deal att USA pumpade in en massa pengar i Europa?
I såna fall ser det nog mörkt ut. Även om det antagligen är vad vi behöver.

Annaa,
Vet inte om det är så kontroversiellt, det du skriver. Vi har väl gnabbats om svensklärare förut. Som utöver att de eventuellt saknar bildning inte heller kan svenska.
Jag kan bara hålla med dig om att man blir förvånad. Men folk blir kanske bra inom sina respektive ämnen (åtminstone de begåvade, dåra, de som kommer in på medicin och teknisk fysik) men saknar allmänbildning. Kommer aldrig vinna i TP.

Om man lyckas hålla ihop helheten (samhället) med en sån befolkning tycker jag verkar osäkert. Men det återstår förstås att se.

Den utveckling du beskriver vad gäller dig, dina barns pappa och i någon mån dina egna barn, stämmer väl rätt väl med hela Sveriges utveckling. Från arbetare/lägre medelklass till klar och tydlig medelklass, dessutom etniskt svensk rakt igenom.
Ungefär så tror jag att vi är allihop, eller i alla fall majoriteten av oss.

Gabrielle Björnstrand sa...

Karin,
New Deal är mer bekant som en reformprocess initierad av Roosevelt för att stävja depressionen.
Om man jämför med vad som skedde och (inte) initierades i Europa under samma tid, fattar man att han var på rätt spår.

Karin S sa...

Gabrielle,
Nu kommer jag på det. Jag blandar ihop med Marshall-hjälpen. New Deal är New Deal.