Nya tider. Nu skriver jag sådär stressat varje dag igen. Om allt och ingenting, sånt som gör att man tänker blablabla när man läser.
Det finns såna författare, jag är vän med åtminstone en av dem på fb.
Nä. Jag har tagit upp målningen igen. Eller rättare sagt, jag plockar ut grejerna ur ett rum för att kunna måla det. Men för att kunna plocka ur grejerna ur ett rum måste man tömma ett annat rum så att man kan ställa grejerna där.
Det har jag gjort. Hallen är nu tömd på vissa grejer, bland annat speldosorna.
Fy fan vad jag tycker illa om flyttkartonger med blandat innehåll. Typ: sladdar, stekpanna, fårskinn, foto i ram, multikontakt, övningsböcker i engelska, papper om en mobiltelefon. För att inte tala om pennor, suddigum, salladsskålar i plast och bålslev. Också i plast.
Det tar sån tid att ta ställning till det hela då.
Hittade t ex tre små speldosor. Ja, inte med dosa, bara själva maskineriet, made in China. De har drivit runt hos oss i åratal, vet inte riktigt var de kommer ifrån. Hade en kompis som hade en sån uppskruvad på torrdasset på landet.
Men vi har inte torrdass här och dörrkarmarna är av stål så det fick vara.
Till slut hittade jag tre små underliga brädbitar redan uppskruvade bredvid en dörr i garderoben. Tyckte att det var något av en ödets fingervisning och spikade upp en dosa på varje bräda.
Vi har: Oh when the saints, An die Freude samt en bit jag inte vet vad den heter, rätt lik Für Elise.
Jag ska inte gå in på hur det var i detalj att spika där, och jag vet att jag nog borde ha skruvat men så små skruvar hade vi inte. Dock kom jag ihåg att det finns en grej man använder, ett verktyg alltså, när man spikar ner i hål, en grej som förlänger spiken liksom.
Jag kom aldrig på vad den heter.
Vet någon?
Detta var en testfråga för att se om man orkade läsa klart texten. Hälften av alla svenska universitets- och högskolestudenter skulle aldrig komma hit. Tänk på det.
23 kommentarer:
Jag läste klart men vet ingenting om förlängda spikar!
Jag skulle använda ett dorn...
Lennart,
Du är en klippa!
Kolla här, Helena !
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dorn
Exakt en sån grej jag menade.
Och så får man väl gratulera, både mig och er. Ni/vi fattade texten. ;)
Syl? Sylade, syltat, insyltad, som vi brukade säga på Tidskriftsverkstan. He he.
Hur som: Jag skulle ta en syl, men det blir nog fel, men det är vad jag har. Typiskt Lennart att veta hantverksgrejerna. Hos mig ligger sju såna i samma låda som gamla deklarationer, telefonsladdar och ja, du vet hela j-a krafsregistret, som du har sånt sjå med nu.
Meh, Gabrielle,
Har du ingen verktygslåda?!
Då tycker jag att du ska önska dig en stor fin sån i metall nästa gång du fyller jämt.
Det är jättebra att ha !
Syl är annars fel, men det hade du ju fattat. Med sylen gör man små hål.
Verktygslåda - nej, icke prioriterad eftersom jag sällan verktygar med annat än hammare och X-krok. Så att.
Annat däremot. Listan är lång.
Men jag glömde ju säga: Vi har saknat dig!
Expanderskruv heter det väl när hålet är för stort för skruven och liksom bara slirar runt? Gärna i sådana där gipsplattor. Men förlängda spikar vet jag inget om.
Gabi, tackar tackar !
Nu får vi se hur det går här. Om jag håller ut eller i eller vad det blir. Men måleriet har endast startat och jag kan ju alltid dra det.
Anna,
Jösses. Hade inte du träslöjd? Där fick i alla fall jag använda en sån där grej, dorn, eller spikförsänkare som jag säger.
Men expanderskruv är liksom en helt annan grej, en sorts modernitetens gissel. Som så mycket annat.
Men jag har hittat en sorts mördarskruvar för gipsplatta. Kanske återkommer till dem.
Kul att se er här allihop !
Jag säger som Gabi - välkommen tillbaka, Karin! Äntligen något väsentligt att diskutera. Men jag tror jag får styra upp diskussionen genom att erbjuda mitt bejublade föredrag "Hemmafixandets elementa, del 1"(resan betald, hotell och en back öl)
Ja, den ser vi fram emot, Lennart !
Hade ett tag serien "Svenska verktyg", vill minnas att jag hann med två, handikaptången och en annan tång.
Men nu är jag liksom utanför den sfären. Men som sagt, mördarskruvar kan jag bidra med. Hemmafixarmarknaden är enorm här, även om svenskarna använder mest spackel per capita i världen. Har jag läst.
Blir lite imponerad av verktygskunskaperna här och skulle gärna se en fortsättning på din serie, Karin. Och jag vet att jag har sett ett dorn någon gång, men jag har aldrig ens funderat på vad man skulle kunna ha det till.
Jag har en av de större kökslådorna som verktygslåda, funkar bra, ganska fin ordning är det också i den, men några mer avancerade grejer såsom borrmaskin och skruvdragare äger jag inte.
Helena,
Ja, verktyg är kul.
Jag använde mig av den där grejen (dornet) i träslöjden, minns exakt till vad, det jag inte riktigt fattar är vad t ex du och Anna gjorde i träslöjden?
Man lärde sig ju massor där.
Haha, ja, jag undrar också vad jag gjorde i träslöjden! Det enda jag minns är att jag tillverkade ett otal smycken i metall, gärna med emalj för att det var kul när det där pulvret smälte. Och så snickrade jag en trägris som min klasskompis döpte till "Fjutte". Så något dorn behövde jag nog aldrig ...
Mmm, emalj var fint, gick en extra kurs i det på fritiden. Har tyvärr tappat bort det mesta av det jag åstadkom där. Hängen, manchettknappar och örhängen vill jag minnas.
Men dornet använde jag då jag byggde en låda med försänkta spikar, tror även att satte träplugg i hålen där. Har kvar den med.
Annars gjorde man en del konstiga grejer i och för sig. "Konstverk stickan" t ex. Urtrist. Och insekter i jellutong. Svarvade ljusstakar. Byggde en pall. MIsslyckad slev. Ja, allt blev nog inte jättebra. Ändå gillade jag träslöjden så pass att jag valde att fortsätta med den i högstadiet. Kanske därför jag har mer minnen än du ?
Vilka avancerade grejer! Jag gjorde bara hängen, för det var enklast. Man borrade ett litet hål i dem och satte dit en ring. Och, jo, jag hade nog inte träslöjd så länge, det jag eventuellt kan om hemmafixande har jag lärt mig av min pappa. Eller på egen tass.
Ni tror mig inte, jag med min såg i överskåpet, mina skruvmejslar och hammare och tång och nubbask och f-n vet vad, i underlådan...ni tror mig inte om jag säger att min man och jag idkade lite träslöjd på somrarna, regniga dagar. Han hade då ett par tre verktyg som heter humm-meli-hum (kommer strax) och vi gjorde träskedar och smörknivar i doftande eneträ, och några fick syskonbarnen, och några har jag kvar.
Verktyget får alla verktygsfrälsta gissa på!
Svaret som alla längtat efter - : Stämjärn!
Tror dig alltid, Gabi.
I ur och skur och vått och torrt.
Fast stämjärn? Menar du inte
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skölp en skölp helt enkelt? Eller som vi säger: håljärn.
Vad gäller dornet har jag hittat det alternativa namnet spikdrivare på en byggvarusajt.
Hörde honom aldrig ta ordet skölp i sin mun. Har bra minne. Kanske var vi lika korkade båda två när det gällde lilla verktygsvokabulären. Men, men - det viktiga hade vi ju i händerna.
Tack för din upplysningsiver. Skölp kan kanske användas som rimord till tölp? Vid lämpligt tillfälle.
haha, det här börjar bli lite roligt freudianskt på något sätt – kvinnor och verktyg, humm-meli-hum osv.
Stämjärn har jag brukat använda att bända upp målarfärgsburkar med, men nu har jag inget så då får det bli en skruvmejsel.
Skölp hade jag aldrig hört förut. Googlade på håljärn. Hade aldrig hört dorn heller, men tycker att båda orden låter isländska och jättegamla och, ja man bör nog försöka få in dem som rim och i andra texter osökt liksom. Så att de sätter sig.
Ett sista tips (i din anda, Gabi?) kan ju vara att köpa respektive grej i julklapp till någon och sen rimma på av bara h-e.
Kan bli det årets svåraste. Tror jag.
Okej, Karin. Ska kolla om jag har nån tölp jag vill ge bort en skölp till. Tror inte det.
Jag brukar lämna de bakom mig.
Men att rimma på såg, kan ju gå, till en måg. Om jag hade en. Som dessutom ville såga. Jag har en praktisk svåger. Honom kunde man möjligen utsätta för något verktyg - typ dorn. Men det går ju faktiskt inte att rimma på. Så då får det va. Man har sina priorities ;)
Skicka en kommentar