måndag 19 oktober 2009

Fideikomissen

Nu har jag fortsatt läsa om Jorden de ärvde, längst ned på sidan kan man klicka fram ett kapitel som handlar om en familj som ansöker om att få fideikomisset för sina egendomar förlängt. Hur det går med det får vi inte veta, bara att familjen ifråga antagligen missförstått lagstiftaren, fideikomiss borde kunna bli kvar endast i ett enda fall: Skokloster. Påstår af Kleen frankt.

I redogörelsen för fideikomissens historia dyker förstås den franska revolutionen upp. Här gjorde man ju upp med den här mycket riktigt orättvisa arvslagen och den existerar inte längre.
Men, vad af Kleen missar, och det må vara begripligt, för det är inte så lätt att veta, är att franska adliga familjer många gånger i alla fall lyckas behålla egendomar i familjen därför att alla syskon uppfostras i den andan. Hör och häpna. Alla vet att äldste sonen ska ärva huset/slottet. Det läggs i en hög för sig vid arvsskiftet och syskonen delar sedan så rättvist det går på resten.
Något som är genomförbart så länge det finns det som i arvsfrågor är en sorts minimum, laglott eller vad det kallas - till alla berörda.

Så visst, den franska lagstiftningen är så långt det någonsin är möjligt rättvis. Däremot inte den franska befolkningen.

Jag tycker att det är okej. Därmed inte sagt att jag tycker att shariadomstolar är okej.

Och jag är inte alls så säker på att en ändrad lagstiftning skulle få den svenska adeln att ändra vanor och värderingar i brådrasket heller. (Här har ju alltså mycket lite skett på drygt 200 år.)
Grönsöö slott är ett ursprungligen barockslott som inte alls är fideikomiss, men som fortfarande ägs och drivs av den adliga familjen som fick det i sin ägo på 1800-talet. De har inrättat en sorts stiftelse för bevarandet av hela egendomen intakt. Och de har fått alla instanser, kulturhistoriska etc, med på det.
Och deras arbete är nu att driva stället som ett företag - och att få det att gå runt.
Precis som så många franska slottsägare håller på med.

Så nej, det är inte säkert att den familj af Kleen beskriver i inledningen till sitt kapitel om fideikomissen, faktiskt förlorar sina egendomar.
Återstår att se, det också.

2 kommentarer:

Andreas Birath sa...

Hej Karin,
Jag skulle vilja maila dig, men hittar ingen mail adress. Så i desperation använder jag felaktigt kommentars fältet (till ett f.ö. tankeväckande spår - jag har aldrig reflekterat över de positiva delar av adelns konservativa familje värden, kalla mig ignorant).

Jag skulle bli väldigt glad om du kunde maila mig på andreas [a] andreasbirath.com Om du tar bort denna kommentar blir jag inte ledsen.

FransyskanH sa...

Hej Karin,
vet du, jag med, eller alltsâ, jag behöver inte maila dig utan kan skriva här men det är ingen kommentar till inlägget sâ lite felplacerat. Upptäckte nämligen din librarything-länk till Torgny Lindgrens bok. Om du tittar pâ vem som framställs som "author" istället för författaren sâ är du mycket pâ spâren ang. min kommentar sist om översättare som tar sig S-t-o-r-a friheter.