tisdag 20 november 2012

20 november

Det grå är avslutat, färgen bortmålad på väggar.
Nu återstår den där hissdörren.
Har tagit bort maskeringstejpen, det som göms i snö...

Träffade god vän och skalade runt Jardin des Plantes (utan blommor så gott som) och klagade på allt. Bokcirkeln, skrivarkursen, romanen samt allt annat också. Men skröt om barnen, eller i alla fall ett av dem. Talade om Ungern och sen var det slut på tiden.

Maken ordade om vinröda undertak som om det vore något bra. Låtsades inte höra. Men förr eller senare har vi dem över oss.
I den här lägenheten vi bor har alla små rum övermålad tapet överallt, inklusive i taket. Och när jag var barn hade min bästa kompis i sitt rum mörkgröna tapeter, mörkrött tak och en enrom rislampa i mitten. Sitt klädskåp klädde hon i aluminiumfolie. För mig, medelklassunge som jag väl var utan att veta om det, var alltsammans helt otänkbart liksom.
Vidare tapetrester under då man tar bort handtagen och beslag. Här alltså.

Har hoppat lite av Leuwen, tyvärr, insåg att jag måste googla en massa för att begripa. Men jag har inte givit upp. Sticker emellan med annat.

SAS tillfälligt på fötter.
I övrigt blir allt bara sämre, även om man stundtals kan inbilla sig motsatsen.

2 kommentarer:

Lennart Erling sa...

"I övrigt blir allt bara sämre, även om man stundtals kan inbilla sig motsatsen."
Välkommen till pessimisternas muntra skara, Karin...

Karin S sa...

tackar, tackar, Lennart