lördag 19 april 2014

Glad Påsk

önskas bloggens alla läsare.


onsdag 16 april 2014

Promenad

Gick igår genom stan, bokstavligen. Vi bor ju i södra delen av södra delen liksom. Italien nästa, typ.
Men nu gick jag i stort sett rakt norr nästan ända till stadsgränsen.

Vad mycket man får se när man rör sig utanför sina vanliga ramar.
Boulevard Sebastopol är en rättså elegant gata med mycket butiker, går upp genom andra arrondissemanget. På gränsen till tionde byter den namn och heter Strasbourg istället.
Och hela gatubilden förändras. När man går över en tvärgata.
Nu bara afrikanska frisörer. Vägg i vägg, bara erbjudanden om flätor, infärgade löshår och vanliga löshår. Typ. På gatan framför de tomma frisörsalongerna endast män. Jag börjar fundera på om det liksom är en sorts täckverksamhet för något olagligt, fördomsfull som jag är. Okej att det behövs frisörsalonger som kan flätning, men bara frisörsalonger?
Sen efter ett tag när jag svängt upp boulevard Magenta är det slut. Brokigare gatubild, inte bara svarta killar längre och alla möjliga sorters affärer.
Jag börjar kolla de svarta tjejernas hår och inser att det förmodligen behövs en hel del frisörsalonger.
De har så gott som allihop inflätade löshår i alla möjliga färger och frisyrer.
Sen ett nytt gäng butiker. Bara brudkläningar. I butik efter butik. Det är ju i och för sig alltid kul att kolla brudkläningar, med det här blev tjatigt. Modet verkar vara kroppsnära ned till mitten av låren, där sväller klänningen ut lite.
Slutligen inredningsaffärer, och konstiga affärer. Sängar och kokplattor typ.
Och man ser ju en sorts livscykel, eller en bit av. Ragga (snygg i håret), bröllop och sen mat och säng...

Hur som helst, sen var jag framme. Köpte jonglerbollar i en jättestor cirkusaffär.
Tränar nu jonglering. Hej.

måndag 14 april 2014

Transfer

Har läst en helt otrolig bok som jag skriver om på franska romaner.
Le Grand Cahier av Agota Kristof.

onsdag 9 april 2014

Varför Sverige aldrig mer kommer få ordning på sin skola

Har funderat mycket på detta de senaste dagarna. Har i tanken jämfört mina barns skola med min egen, framför allt det som var låg- och mellanstadiet, den tid där grunden läggs. Missar man den så är det mycket svårare att ta igen än eventuella missar senare.
Nå. Mina barns och min egen skoltid under dessa år var förvånansvärt lika.
Blandade klasser vad gäller social sammansättning. En hel del läxor. Enkla ämnen av nära slag, läsa och skriva först, matematik, men sen geografi och då börjar man med det egna landet. Fransmännen läser mer historia och vi läste mer om inlandsis och lokal natur. Som jag minns det.
Ingen som helst chans att välja en annan skola i mitt fall. Privatskolorna var få och hade som regel en specialitet som ett språk att erbjuda. Om inte så var de dyra. 
I Frankrike finns möjligheten men den stora majoriteten väljer den statliga skolan. 

Och idag har man alltså framför allt i Sverige just valfri skola. Föräldrar och barn kan välja mellan flera olika skolor (i alla fall i storstadsområdena?) och det från tidig ålder. 
Enligt någon rapport jag läste vill tre av fyra svenskar behålla detta.
Jamen dåså. Då GÅR det inte att ändra.
Och i och med det så antar jag att det lutande planet är satt på plats. Segregeringen är ett faktum och den kan egentligen inte annat än öka. 
Vilket alltså får till följd att framför allt de dåliga eleverna tappar. Men också de bra, om man nu ska tro PISA och Sverige. 
Dock inte i Frankrike. Här finns ett av de mest segregerade skolsystemen där den statistiska möjligheten att göra en klassresa för dem som kommer från problemskola är minst i hela PISA. 
Men, Frankrike ligger kvar på ungefär samma värde i alla PISA därför att de förhållandevis många duktiga eleverna fortsätter att vara duktiga. De halkar alltså inte ned ihop med resten som i Sverige.
Jag skulle vilja påstå att det är en kulturell fråga.
I mycket större grupper är skolarbetet viktigt i Frankrike. Skolan är tuffare, mer plugg, föräldrarna ligger också på. Pressen är förhållandevis stor. En av två elever har behövt utomstående läxhjälp eller förstärkning under sin grundskoletid här. (Här finns också en uppsjö av företag som säljer kurser och extraböcker.) 
Och i de här förhållandevis stora skikten av befolkningen så funkar skolan. Man kommer i tid, gör sina läxor, är tyst då läraren går igenom (även om man inte lyssnar och antecknar), man åker inte på semester under terminen. 
Allt det är självklart för skola, elever och föräldrar, som jag tror att det var då jag själv gick i skolan. Men som det inte verkar vara för alltför många svenska familjer, för att inte tala om skolor i Sverige idag? Jag menar, hela de här marknadsanpassade systemet som man läser om, friskolornas avarter... där finns inget gott att hämta. Lägg ned skiten och glöm den och skolans trend ska kunna vändas. 
Säg så här, för att en friskola ska vara motiverad måste den erbjuda något som den vanliga skolan inte erbjuder. Ett språk. Religionsundervisning (med måtta), en pedagogik...
Och gör den det så drivs den förmodligen av människor som intresserar sig för detta och inte för pengar. Det kunde ju vara ett krav?
Så ser i alla fall franska privatskolor ut, de drivs av ideella organisationer i någon sorts stiftelseform, som jag fattat det. Vinst finns inte på kartan. Däremot ska det förstås gå runt. Staten är också inblandad ekonomiskt, och med krav.

Nå, varför det inte går att vända den svenska skolan.
För det första tror jag alltså (tråkigt nog) att det beror på segregeringen. En majoritet vill kunna välja en annan skola. Det går ut över den minoritet som inte har kunskap nog att göra samma sak. 
Egentligen borde man ta bort all valfrihet vad gäller skola på låg- och mellanstadiet (återigen utom de skolor som erbjuder ett språk t ex). Men låter det sig göras?
När barnen själva kan ta sig till en skola med buss etc, dvs i högstadiet, ja, då kan skolval komma ifråga. Tycker jag.
Men också en så beskedlig reform skulle jag tro är alltför svår att genomföra. 

Höja lärarlönerna? 
Ja, men inte utan motprestation. De nuvarande lärarna blir ju inte bättre bara de får högre lön. Höja vissa lärares lön? Tja... men tillåter facket det?
Få in bättre elever till lärarhögskolorna? Det är förmodligen ganska enkelt. Inrätta betalda lärarutbildningar med höga krav både in och ut (noll återbetalning av studielånen t ex), och snabb genomströmning så funkar nog det. Kanske ett krav på viss tids tjänstgöring inom skolan sen också kan vara befogat. 

Och sen får man väl lov att se över läromedlen, svenska elever har ju ett par års eftersläpning gentemot sina asiatiska jämnåriga. Och gentemot tidigare svenska generationer. (Gäller även utbildade civilingenjörer etc, tydligen. Något att fundera över.)
Men det borde ju inte vara det svåraste egentligen.
Nä. Det är mycket annat som är svårt. 
Uppenbarligen för svårt.

Tack för ordet. 

tisdag 8 april 2014

Cykliskt

Det hela är ju cykliskt och så här års bakar vi som bekant rabarberpaj. Jag har idag testat ett nytt recept med blandning av rabarber och äpplen. Samt smet med lite mandel men ingen apparat
Ett av tre barn tyckte att den var bättre eftersom den var surare än den andra varianten.

Det är när man bloggar i många år som man märker hur otroligt tjatig man är. Just bloggen kan ju få en att byta recept om inte annat för annars får man ju bara skriva samma sak år efter år. Om rabarber och tulpaner både blommor och blad.
Det är därför jag gillar mitt nya fågelskådningsprojekt. Är fortfarande glad som en lärka för sångditon häromdagen.
Vi hörde gök också.
Om man vill ha koll på svensk fågel finns Ottenby, som man även kan följa på facebook.
Här har vi då Corif som jag fortfarande inte gått med i.
Och även stegräknaren är ju en sorts nyhet.

Man kan ju läsa böcker också. Kolla på nyheterna. Men där tjatar dom i och för sig rätt bra också. Ukraina otäckt och såg ni att häromdagen stod det att Ryssland skulle ju inte öva anfall mot Sverige om man inte planerade att genomföra ett sånt anfall en dag.
Glups, som man säger här. 

Och så är tydligen svenskar snällare än alla andra mot romska tiggare. I alla fall om man ska tro Birgitta Ohlsson som därför försökt förhandla med rumänerna om effektivare hjälp till romerna. Dessa ställer sig dock oförstående till det hela, vilket kanske inte var så förvånande. Jag menar, hade de inte gjort det hade ju frågan aldrig väckts.

Ja, det är väl ungefär vad som hänt på sista tiden. Roligare kunde det ju varit för all del.
Hej. 

söndag 6 april 2014

Sånglärka

Är väldigt nöjd med dagen. Gått en bit mot Mont St Michel men vi befinner oss ju fortfarande inom Parisregionens kollektivtrafik. Ytterkanten där. Och det är ju rena landsbygden i stort sett. Men med lite mer hus.
Vi gick över blåsiga åkrar först och hörde stark fågelsång och jag menade (och det borde jag väl inte tala om, för det visar bara hus kass jag är på fåglar) att det kanske var rödhake.
Sen såg vi fågeln ifråga över fälten, den flaxade som en dåre med vingarna där i vinden och ibland föll den liksom rakt ned som en spindel i sin tråd, och hela tiden lät den på ett virvlande och svårvisslat vis.
Men vi tyckte att den var bra stor för att vara en sån där liten rödhake... (Ungefär som mormorn i Rödluvan) och dessutom underligt med tanke på att rödhaken hade vi ju hört i skog och då den flög mellan trädtoppar. Här fanns nothing.
Vi kom fram till att vi måste kolla (hade bok med med inspelade läten) och att det kanske var en sorts lärka eller svala.
Och så kollade vi och det var alltså sånglärka.
I övrigt inga nyheter eller vad man ska säga.

lördag 5 april 2014

Fait divers

Diskuterade svensk skola igår igen, och kom fram till att svenskarna aldrig kommer att få ordning på sin skola igen. Det finns inte en sportslig. Och det ligger i själva kulturen, den kunskapsföraktande och extremt materialistiska kultur Sverige håller sig med.
Ekonomi däremot är man väl hyfsat bra på. Svensk industri och svenska banker sköts liksom bra. Dit lyckas man fortfarande locka de bästa studenterna. (Dock inte till politiken, men det var ju ingen nyhet. Minns att Charlie gjorde en liknande uppställning, men hittar inte den pga ingen sökfunktion på bloggen.) Det blir framför allt effektivt.
Men nu har man ju, i Sverige, fått för sig att sköta hela samhället enligt samma metod och det går ju sådär.
Fast vad gäller skolan tror jag att det bara är en del av ett jätteproblem.
Men, som sagt, jag tror aldrig att den svenska skolan blir särskilt bra. Möjligen lite mindre dålig, fast inte ens det är säkert.
Medan Frankrike däremot då aldrig kommer få ordning på sitt budgetunderskott. Här är man nämligen inte effektiv och politikerna är topputbildade men sällan ekonomiskt sinnade.

Ja, kära nån. Man kan undra vad som ska hända med Europa.
Bengt gör en redig insats för att svara i den påpassligt döpta bloggen Euroflarn.

Om ni vill göra nåt roligare kan ni kolla på foton här. Det är jag som har tagit dom. Har jag sagt det förut? Ett sammanhang för dåliga foton projektet.
Jag är själv lite förvånad av vad som framtonar (om man säger så), det ser ut som att jag bor i en så gott som helt folktom stad. Lika gles som Stockholm. Och det, kan jag säga mina vänner, är ett bravurnummer.
Hej.

tisdag 1 april 2014

Det lutande tornet

Tydligen har det kommit ytterligare någon sorts delananlys av PISA (ni vet).
Där visar sig Sverige vara ännu sämre än förut. Trots att det var i det här man ansåg sig vara lite bättre, trots allt.
Så fel det kan bli...

Medan Frankrike till allas förvåning visade sig ligga en bra bit över genomsnittet i just den här övningen.

Jag säger inte mer än så just nu. Jag tycker att det ska bli otroligt intressant att se vad som händer med den svenska skolan. Gissar att inget alls händer före valet. Om jag fick bestämma vad som skulle hända efter valet så skulle det vara något i stil med pensionsuppgörelsen. Alltså en reform som många partier ställde sig bakom.
Bort med vinsten/riskkapitalisterna, men behåll valfriheten. Sätt in krutet där det behövs.
Ungefär så.
Nu får jag ju inte bestämma, och tur är kanske det.

Tills dess. Hej.