söndag 6 april 2014

Sånglärka

Är väldigt nöjd med dagen. Gått en bit mot Mont St Michel men vi befinner oss ju fortfarande inom Parisregionens kollektivtrafik. Ytterkanten där. Och det är ju rena landsbygden i stort sett. Men med lite mer hus.
Vi gick över blåsiga åkrar först och hörde stark fågelsång och jag menade (och det borde jag väl inte tala om, för det visar bara hus kass jag är på fåglar) att det kanske var rödhake.
Sen såg vi fågeln ifråga över fälten, den flaxade som en dåre med vingarna där i vinden och ibland föll den liksom rakt ned som en spindel i sin tråd, och hela tiden lät den på ett virvlande och svårvisslat vis.
Men vi tyckte att den var bra stor för att vara en sån där liten rödhake... (Ungefär som mormorn i Rödluvan) och dessutom underligt med tanke på att rödhaken hade vi ju hört i skog och då den flög mellan trädtoppar. Här fanns nothing.
Vi kom fram till att vi måste kolla (hade bok med med inspelade läten) och att det kanske var en sorts lärka eller svala.
Och så kollade vi och det var alltså sånglärka.
I övrigt inga nyheter eller vad man ska säga.

2 kommentarer:

Lennart Erling sa...

Här är läget följande: en (1) stare iakttagen, sittande tyst högst upp i kastanjen. En (1) sånglärka flög upp ute på åkern härom dagen, men sjöng inte. Det är inte roligt. Visserligen ökat antalet ensamhushåll i Sverige ständigt, men fåglarna...

Karin S sa...

Lite deppigt, håller med.
Stare vet jag inte om jag skulle fixa. Blåaktigt svart, va? Men måste man inte ha kikare?

Sånglärka som inte sjunger kanske är någon annan typ av fågel?
Vår sjöng som en galning och flög på ett rätt kul vis. Då får väl glädja dig åt att den fortfarande flög i alla fall!