Idag sitter jag som klistrad framför datorn och kollar den här vyn. För den som inte gillar askmoln är det meningslöst att klicka. Men faktum är att det rör på sig! Den senaste timmen har bilden blivit gråare och gråare! Här kan vad som helst hända.
Min son frågade var det finns vulkaner egentligen. Island och Sicilien i Europa, sa jag. Och så finns det i Japan och i Sydamerika, väl?
Men finns det fler? Det gör det säkert.
Min svärmor har en jättefin liten serie målningar av Etna som har utbrott i matsalen. (Detta är vad man kallar syftningsfel.) Bilder på vulkanen som sprutar rök bortom hamnen på dagen och på natten en glödande pelare mot himlen.
Faktum är att jag gärna skulle se ett vulkanutbrott på riktigt. Inte för nära förstås, men lite lagom. I boken Långt borta från Nifelheim av Majgull Axelsson får Pintabu (heter den väl?) ett utbrott och de hamnar i ett regn av aska och lavastenar. Sikten är noll och alltsammans är jättefarligt. Det vill jag inte vara med om. Men att måla Etna på behörigt avstånd verkar fint.
4 kommentarer:
Så länge det inte är svärmor som har utbrott i matsalen så...
:)
Jo, man får ju vara tacksam. Om man tänker efter.
Långt borta från Nifelheim kan vara hennes bästa bok. Den är fantastisk!
Therese, jag kan bara hålla med dig. Den är urbra.
Skicka en kommentar