Ingen tvekan om att Thomas Nydahl gjort en hel del nytta som förläggare: Läs det här inlägget så framstår det som glasklart.
Själv funderar jag på tre saker:
1. En plan av ett före detta gigantiskt fårhus som ska bli bostäder i södra Frankrike. Fel, sommarställen. Hus på landet - men det har inget att göra med svenska sommarstugor. Ett hus på landet, där man har sina rötter, är det hus man satsar på i det här landet. Man kan bo litet i Paris hela livet, men där man hör hemma har man gästbadrum till alla sovrum och stort kök och plats för partyn. Bibliotek och arkiv hör hemma här.
2. Littorin. Jag anser att sexköpslagen, om det nu är det den heter, är lätt felformulerad. Om vuxna människor säljer sexuella tjänster är det ok. Om de är minderåriga är det inte ok. Om de är på annat sätt beroende: illegala invandrare, drogberoende etc så är det inte heller ok. Men då bör alltsammans sorteras in under en annan paragraf.
Man ska inte få utnyttja människor i nöd. Men man ska, om man nu vill det, hur illa vi andra än tycker om det, få sälja sexuella tjänster.
Tycker jag.
Och peu importe vad Littorin gjort eller inte. "Anna" var 26 år och distansstuderande på universitet/högskola. Hon sorterar inte in under mina begrepp av utnyttjad.
3. Jesus är vägen.
Det står ju det allt som oftast i Bibeln. Jag är vägen, står det. Och vägen är målet, inte målet (Boye). Ja? Mina planer för att ta mig till Kompostella är fortfarande vaga och oklara. Men jag tror att själva vägen är - försoning.
Jag vill gå. Jag vill gå genom ett landskap som förändras, jag vill förstå själva landskapet och dess förutsättningar. Jag vill dela den erfarenheten med andra människor som fattat samma beslut som jag.
Min grej är själva omgivningen, människor som lever på en plats, fast förankrade, människor som inte är marginaliserade.
För den medeltida pilgrimen var just det kanske egentligen det svåra: i och med beslutet att lämna hemmet och omgivningen så påtog han/hon sig rollen av marginaliserad. Fattigdom (påkallad) och osäkerhet (konsekvens) var sedan förutsättningen.
Annars är allt under kontroll.
4 kommentarer:
läste nyss nåt på delvis samma tema - bifogar som länk om man klickar där namnet brukar stå -
/Laura
Hej, Karin. Nu satte du igång lite funderingar.
1. Sommarstugor...ja, det kan nog vara rätt olika även i Sverige. Den gamla svenska sommarstuga vi har har jag på många sätt mina rötter i. Har varit varenda sommar där sen jag var 4 år. Men några gästbadrum finns inte, inte nåt badrum överhuvudtaget. Här är det helkroppstvätt utomhus i balja och med en skopa till hjälp som gäller. Eller också lögning i havet. Bibliotek - nä, men ett par bokhyllor finns ju.
2. Littorin...ja, vilken trist historia! Typiskt aftontidningarna att vältra sig i sånt.
Håller med dig om säljandet av sexuella tjänster. Och jag tycker den lag vi har i Sverige är djupt störande för rättsmedvetandet: att det är lagligt att sälja sexuella tjänster men ett brott att köpa samma tjänster. Heltokigt tycker jag. Man skulle alltså kunna säga att dom som säljer provocerar fram brott.
Just i fråga om Littorin har jag frågat mig: vilket gott kommer ut av detta - att Aftonbladet går ut och skriver? Det är en naiv fråga antar jag. Syftet är väl att skada alliansen så mycket som möjligt. Och någon eller några tjänar säkert på det här på annat vis - Aftonbladet förstås som säljer stort på sånt här. Kvinnan som trätt fram (det heter alltid träda fram i dom här sammanhangen) har gissningsvis fått betalt för sin berättelse.
Littorin är kanske ett lögnaktigt svin men hans barn tycker jag synd om. Och förresten, det kan ju också vara så att han är oskyldig: kvinnan kanske ljuger för att göra sig en hacka.
3. Om vandringen till Kompostella: intressant att läsa det du skriver om det. För mig är det väldigt främmande att göra nåt sånt, men jag är inte troende så det är kanske den enkla förklaringen. Jag kan förstå att det blir nåt speciellt att göra vandringen dels eftersom det är en gammal historisk vandring, dels för att den som vandrar får uppleva gemenskapen med andra som gör samma sak. Det kan jag förstå och tycka kan kännas värdefullt. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det här med en viss "turistindustri" längs pilgrimsvägen och att få stämplar för olika etapper och kunna ta en liten bit ett år och en annan ett annat år känns lite...vad ska jag säga...tillrättalagt på nåt vis, för anpassat för att kännas riktigt äkta. Hoppas jag inte gör dig ledsen nu - det är inte meningen. Och är man troende - som jag utgår från att du är - så är det antagligen ändå rätt och äkta och också nåt jag inte riktigt kan förstå.
Tack för länk, Laura
Gabrielle,
Jo, själva kulturen kring en sekundärbostad är väldigt annorlunda i Frankrike. Din sommarstuga låter trevlig och rätt normal med svenska mått mätt.
Javisst ja, så var det med sexköpslagen. Jag hade glömt. Man får sälja men inte köpa.
Ja, det är ju som du säger: helknäppt.
I övrigt håller jag också med dig, något gott kommer knappast ur detta. Jag läste dessutom någon kommentar som sa att om det hela lugnar sig rätt snart (och det fanns ingen anledning att det inte skulle göra det) så skulle inte heller valresultatet påverkas.
I såna fall är väl egentligen bara en (s)ak "vunnen": Littorin är bortgjord. Kanske inte for ever, men jag tvivlar på att han får vårdnaden av några barn efter det här. Eller?
Fö tror jag som du, den där datorn Aftonbladet fått tag i har de väl inte fått låna gratis.
Och hela grejen är ju rätt hopplös att ta ställning till, det finns inget konkret - alls.
Nej, jag blir inte ledsen, jag tänker ungefär som du, har svårt att ta den här pilgrimsgrejen helt på allvar.
Jag menar, där går vi i några dagar i våra sportkläder och pröjsar med visa-kortet. Inte är vi några pilgrimer i den ursprungliga bemärkelsen, inte.
Men det hindrar inte att det hela är en rätt sympatisk form av turism. Bjäfset (Eiffeltornen i plast, typ) lyser helt med sin frånvaro så turistkonsumtionen inskränker sig till mat och dryck och husrum.
Och det kyrkliga tingeltanglet med stämplar och små medaljonger... ja, det var ju som vanligt: Ni får kortet gratis men det kostade oss ca 5€ att framställa och hantera. Ni gör som ni vill.
Sa nunnan som höll i det där i katedralen.
Och självklart betalade alla sina 5€.
Fast i någon mån så har det faktiskt en funktion. En del av de här ställena man bor på tar bara emot "pigrimer". Vanliga turister får vända sig till andra ställen. Det är ju ofta sovsal och rätt enkla förhållanden och det kostar inte så mycket.
Och då visar kortet åtminstone att man orkat masa sig upp till mässan i Puy klockan sju på morgonen, så någon ambition finns där ändå.
Samtidigt är det som du säger: det roliga är alla små fina kapell på vägen, de gamla husen, det faktiskt intakta landskapet! och att träffa andra pilgrimer/turister.
Så jag tror nog att man kan se det som en form av semester som inte är så dyr och som har uppenbara beröringspunkter med stf i Sverige, typ. Friluftsfrämjandet och vandrarhem, liksom.
Men VILL man så kan man nog även få det att bli något annat. Det vill säga man ger sig faktiskt iväg på två månader och har för avsikt att komma fram.
Det tycker jag vore rätt spännande att pröva - en dag.
Varsågod.
Skicka en kommentar