Hej,
Jag har försummat denna del av min tillvaro. Tänker ibland att om jag bodde i Sverige skulle jag antagligen inte blogga. Inte skriva några romaner heller, antagligen.
Men nu har jag läst en bok! Ja, egentligen har jag läst flera. Klas Åmarks Att bo granne med ondskan, som var mycket bra. Apropå det, den här utredningen som drottningen själv gör om sin pappa, är det inte något skumt med att den här judiske mannen efter en kort tid "lämnade tillbaka" den där farmen? Stämmer det så kom han visserligen undan med livet i behåll. Men det var också allt. Någon egendom hade han alltså inte kvar sen...
Jo, jag har läst Barnen av Ida Jessen. Den tyckte jag också var läsvärd. Handlar om ett utsnitt av i första hand en kvinnas liv, hon är ung och hinner bli medelålders, hon får en dotter ung och sen handlar det i stort sett om hur hon liksom försöker få ihop sin tillvaro. Man kan säga att hon med moderna ord "satsar på sig själv", eller kanske att hon satsar på "sina relationer". Hur som helst är det rätt splittrat och i slutändan kanske inte helt lyckat.
Det handlar helt enkelt om den moderna kvinnans dilemma, att få ihop det där med barn, karriär (även om den biten är nedtonad i den här boken, vilket är bra) och man. Eller män.
Och var hon hamnar då bokslut görs.
Till det kommer fina bipersoner, hur man liksom bygger upp ett liv med vänner och de moderna relationer vi har idag, dagisfröknar, grannar, jobbkontakter... hur det är att leva i ett litet samhälle.
Well, läs den.
På lördag ska jag springa Midnattsloppet. Jag har hårdtränat de senaste tio dagarna, varannan dag enligt en god väns råd. Okej, okej, jag borde börjat tidigare. Jag kommer inte att orka springa hela (10 km), men jag kommer nog inte diskas och ätas upp av sopbilen som åker efter den sista löparen med glappande käftar. En timme och trettio minuter har man på sig och tröjan är självlysande orange. Hej.
8 kommentarer:
Lycka till med loppet, Karin!
Det finns bara en strategi: gå ut i maxfart och öka sedan successivt... ;-)
Lennart, du är helt galen. Måste tydligen göra ett separat inlägg om min STRATEGI. Har studerat banan i höjd- och sidled, har noterat vilka maxtider som gäller för deltider, och har alltså utifrån detta i kombination med en skattning av min egen ork en strategi som skiljer sig fundamentalt från ditt råd! Men tack i alla fall!
Hur gick det?
Varför i hela friden ska du bota och bättra?
Kom du in som 218 eller 3042?
Hur känns det (som man brukar fråga i sporten).
Gabrielle,
Vad gäller bloggandet skulle jag kunna bota poch bättra mig. Men jag verkar inte riktigt komma till skott.
Det gick bra! Känns fint! Sprang på 75 minuter, och gjorde som jag hade tänkt, dvs sprang (sakta) i stort sett hela tiden utom i uppförsbackarna. Två skumma grejer varav en bokstavligen: det var helt otroligt murkt i stan. Stockholm saknar verkligen gatubelysning. Det andra var Författarförbundet som hade bjudit in till det här och påstått att det skulle ordna bar eller nåt i sammanhanget. De hörde aldrig av dig mer om det sen. Och inte såg jag till dem på Zinkens IP heller.
Men annars är jag nöjd.
Grattis Karin,
en god start på din löparkarriär! Jag tror att du kan putsa några minuter i nästa lopp... Jag är glad att du inte följde min strategi, förresten. :-)
Lennart, tack! Och det tror jag med! Nästan utan några svårigheter, faktiskt. Vi får komma ihåg att jag började löpträna (jogga) knappt två veckor innan loppet. Ponera att jag sätter igång lite tidigare nästa gång?
Långdistanslöpare alltså, inte sprinter, som jag haft som modell.
Det var la fint gjort!
:)
Nä, nån sprinter är jag nog inte...
Skicka en kommentar