söndag 15 januari 2012

Det finns en kurs

Om inte det här med arkitekturen funkar så funderar jag på att bli bankir. Kanske mecenat. Falskmyntare borde jag väl i alla fall klara.

Det finns en kurs

Det finns en kurs
för vissna pelargoner
för dragspel utan bälg

Det finns en kurs
för drängar och patroner
det finns en kurs som går var helg

Jag har börjat skriva poesi igen. Den här dikten, som jag bara skrivit början på heter Det finns en kurs. Tänkte att den skulle ingå i Samlade bloggposter, poesi i urval av K Stenskott.
Släkt med J Veranda.

Det finns ett krus
för trasigt snus
och jävligt bra rättstavningspogamm för dyslektiker

Nu har jag tröttnat på dikten. Men det kommer nog fler. Hej.

Uppdatering. Nu kom jag på en bit till. Lars Gustafsson säger att det är som att serva i tennis. Att skriva dikter, alltså. Det går på några sekunder. Antingen blir det en dikt eller också inte.
Här blir det nu en fortsättning.

Det finns en kurs
över öppna havet
så att vi inte trillar i
om det är särskilt bra vet
inte jag, men den heter socialantropologi
fortsättning
Ja, alltså, den heter det, socialantropologi fortsättning
Kan ni inte läsa dikter, eller!?
Det är en fortsättningskurs

I alla fall: Det finns en kurs
för varje livsform
från daggmask till elefant
det finns en kurs att bli tant
den kanske är bekant?

Man tar ett spant och bygger upp en tant
Lätt som en plätt

Det finns en kurs i att avsluta dikter
Men den har jag inte gått
Men nu har jag brått
Johannes Döparen väntar

Hoppas att även ni kommer till skott!

13 kommentarer:

Gabrielle RW sa...

Tror jag ska prova det där. Verkar roligt! Liknelsen med att serva i tennis har jag inte hört förut. Nu är jag ju inget bra alls på tennis men som sagt diktning skulle jag ju kunna prova på. Har gjort det mycket lite dvs knappast alls. Men nån enstaka gömmer sig nånstans.

Apropå tant påminns jag nu om vad min gamla pappa skrev i en liten hyllningsdikt till min syster när hon fyllde 60. Där ingick raderna: "Man kan knappt tro att det är sant/att jag är pappa till en tant".

e askestad sa...

roligt! (men får man tycka det, eller trampar man någon myndighet eller liknande på tårna då?)

allt gott (från en bättre tennispelare än poet)

einar

gunnarstrandberg sa...

: )

Kommer osökt att tänka på Vreeswijk. Gissar att det har med mellansnacket att göra. Du har kanske något där? En ny poesiform, med resonerande meta-inslag och allt. Sweet.

gunnarstrandberg sa...

Einar, skäms lite varje gång jag ser ditt namn (oftast här) för att jag tappade humöret för länge sen i en blogg långt långt borta. Eller så fasligt länge sen var det kanske inte. Hursomhelst, det var onödigt.

Vänligen,

Hotspur

Karin S sa...

Gabrielle,
Ja, gör det! Vi är poeter nu!
Det där med spant har jag nog inte jobbat klart med, tror att den här dikten kan bli bättre. Bara bättre, faktiskt.

Einar,
Utmanar dig hellre i poesi (kan man tävla?) än i tennis. Jag tror jag testat en gång och efteråt visade det sig att bollen hade punka. Gymnastikläraren vi hade då var inte imponerad.
Nä, jag tror inte någon tar illa upp. I såna fall får de väl säga till.

Gunnar,
Du var inte med på den tiden jag försökte lära mig spela dragspel, det hör jag. Jag kan inget instrument. Men KUL vore det. Jag kanske ska försöka ta upp dragspelet igen. Eller gitarr? eller tvinga något av barnen att lära sig och sen - nej, det går inte.
Men kul vore det...

Gabrielle Björnstrand sa...

Pocket-rock-slump-stump-poesi. Den nya modernismen?

Karin S sa...

Gabrielle B,
Tror mer på Gunnars idé. Man borde ha en gitarr och en doakör, liksom. Det skulle jag verkligen gilla.

Fick förresten en hint om förlagan, som jag ju kan i alla fall början på:
Det finns en sjö
Och sedan aldrig mer

Samma poet som: En sista rossling, ur ett sängomhänge

Ja, jäklar. Poesi och falskmyntning, det blir två företag till!

Bengt O. sa...

Det finns ett hav
som ingen ser
Men Bosse Setterlind vet mer.

Det finns en kurs
som ingen går
men Karin S.
den ej försmår


E.Klipspringer, poeta laureatus

Gunnar sa...

"Bosse" Setterlind klagade alltid på att hans yngre, radikalare poetkolleger aldrig antog hans utmaning att spela pingis för att avgöra stridsfrågorna dem emellan. Setterlinds såg nog diktskrivandet mer som pingpongservar, faktiskt...

Karin S sa...

Bengt,
Du är bäst!
Laureatus maximus eller vad det kan heta.

Gunnar,
Jag (vi?) tar upp Setterlinds mantel! Hade inte han en sån?

Karin S sa...

Det finns en kurs
och sedan aldrig mer.

Det blir för dystert, va?

Det finns en kurs
och sedan lite grann i alla fall

Jaja, vi får jobba på det här.

Gabrielle Björnstrand sa...

A.k.a. navigation, a.k.a. folkhögskola.

e askestad sa...

gunnar

det är glömt (jag kunde dessutom förstå din reaktion).

allt gott

einar