måndag 16 april 2012

Mjölbinge

Ibland funderar jag på att istället skriva på franska. Det vore väldigt mycket bättre. För mig, på sikt.
Och nu kommer jag inte ihåg hur jag började fundera på ordet mjölbinge, men jag var helt på det klara med att jag inte kan det på franska.
Började googla på mjölbingar, i min vaga begreppsvärld är det en del av utvandrarlitteraturen, liksom. "Och mjölbingen stod gapande tom sen månader tillbaka." Men hur ser en mjölbinge egentligen ut, tänkte jag. Jag tror (fortfarande) att det är en större sak som har med självhushållning/bondgård att göra. Man har mjöl för en årsförbrukning i en mjölbinge.
Nå, googlingar ger inte direkt svar. I dockskåpsformat finns antika mjölbingar (såna jag tänkte mig) men att köpa nytt finns såna där små porslinsgrunkor med trälock man hänger på väggen.
Men man kan även ha kryddnejlikor och potatismjöl i dem, enligt försäljare på nätet.
Fan tro't.
Och google translate, vad gäller franskan, gav ingen som helst vägledning.

Nu kan man ju tycka att det inte är hela världen om man inte kan ordet mjölbinge på franska, det ska liksom inte hindra en, om man kan typ resten.
Men så ser jag inte saken, mjölbingen, och dess förändrade betydelse (från stor till liten, typ) är liksom en del av det historiska arv språket bär i sig. Och utan det, utan att kunna det, så skriver man dåliga romaner.
Vilket i och för sig de allra flesta gör, både på svenska och på franska.

Men det betyder ju inte att jag ska göra samma sak.

Det skulle alltså betyda en väldig massa googlingar ut i det okända (hade man i Frankrike mjölbingar? Ja, antagligen.) för ett ord jag sannolikt inte kommer använda.

Nå, det bästa är förstås att läsa franska 1800-talsförfattare för att få den här vokabulären. Det gör jag just nu. Jag läser Maupassant som skriver om sina resor i Medelhavsområdet i slutet av århundradet. Men jag lovar, mjölbingarna lyser verkligen med sin frånvaro.
Man får fina ord för flikiga kuster, bergstoppar och orörda barrträdsskogar med undervegetation (inte det sämsta i och för sig), mondänt liv, casinon, planer på exploatering av en närmast orörd kust. Ja, man får en fransk historia, så att säga.
Men om man nu inte har det, om man har en svensk. Om man tänker sig att ens förfäder förmodligen snarare hade en mjölbinge än upplevde en jordbävning? Ja, då sitter man där.
I (mjöl)klistret.

Annars är det intressant. Jag tror jag får lov att änga mig åt lite historierevisionism om jag skriver på franska. Men oaj nutt? som barnen säger. Jag skulle gärna ha en tjusigare historia... fast jag är nog för ärlig, liksom. Bara att fortsätta att googla på pontonbryggor och söt-, salt- och bräckvatten. Och i vilka gäddan går. Och inte.

Hej.

17 kommentarer:

Charlie Truck sa...

Du får mig att tänka på när vi läste Pagnol på Franska A kursen på universitetet. Hur många hundratas namn på växter och fåglar slog jag upp? Och det här var långt innan google. Det värsta var att växterna och fåglarna fanns i Provence så ibland sa inte ens översättningarna mog något, jag hade aldrig sett en plantan, typ.

Du får helt enkelt skriva science fiction, eller fantasy. Dåi kan du undvika mjölbingarna och htta på lite ord istället.

Karin S sa...

Ja, Provence är ett helvete. Mina svärföräldrar har ju ett hus där, jag har aldrig känt mig så främmande som i det huset. Man får gå via latinet, gäller både flora och fauna.

Men google är ju en välsignelse, mitt i allt elände;)

Gabrielle Björnstrand sa...

Mjölbinge ligger så snubblande nära mjölbagge. Uhä!

Det låter som du har roligt, bäst så.
Men jag undrar, helt bondskt, hur pass väl mjöl håller sig i en fuktig miljö som Bretagne kontra en torrkall som Ångermanland? Lustigt också att vi har fått bingen som namn för sängen - måste bero på en annan sorts ansamlade rikedomar?

Hur som. Vad beträffar frågor om fisk och dess vanor kan jag däremot stå till tjänst. Hälsningar, Damen vid kusten.

Karin S sa...

Jadu, Frankrike är väl i och för sig mer än Bretagne, och just där tror jag kanske att man odlar mindre vete och sånt. Liksom man odlar annat i södra Frankrike, och längs floderna (vin).
Vilket inte hindrar att Frankrike är en rätt stor producent av de fyra sädesslagen (heter det inte va?) också. TROR jag.

Möjligen finns det ytterligare bingar? Jag har ingen aning.

Och mitt problem är ju inte direkt att jag har nollkoll på fisk (även om jag har det också) utan mer språkligt. Var gäddan GÅR tex, det betyder väl var man har störst chans att få upp en gädda. Men hur ÖVERSÄTTER man att gäddan GÅR till franska? Det är sånt jag inte lär mig av Maupassant.

Annars tack för hjälpen.

Karin S sa...

Möjligen heter det går till. Är osäker där. Också.

Gabrielle Björnstrand sa...

Men kan du inte skippa gäddan? Jag inser ju att jag som icke-fransktalande är till föga hjälp. Men det kanske finns någon passande konsult?

Av Maupassant har jag bara läst Fettpärlan. Inte klokt egentligen. För den var mer än lovande.

Karin S sa...

Jo, jag skulle kunna skippa gäddan. Också. Men du hör ju själv, till slut blir det liksom bara casinon och alper och annat som jag inte alls har i bagaget kvar.

Maupassant är jättebra, också i översättning.

Gunnar sa...

Allt jag vet om "binge" är att en binge måste ha en skopa i sig. En binge utan skopa är som... som Karl-Alfred utan Olivia.

Anna Brodow Inzaina sa...

Mjölbinge hade jag aldrig hört talas om, däremot potatisbinge, det har jag i min egen utmärkta 40-talskällare. Tillsammans med hyllor för syltburkarna och inläggningarna. Och skyddsrummet, förstås. Ifall kriget kom.

evacfranko sa...

Jag skulle vilja säga sååååå mycket till dig här ang om att skriva på ett annat språk än sitt modersmål. (Jag får göra ett eget inlägg om det.) Självklart ska du skriva på franska (också), det ena utesluter inte det andra. Dina romaner blir nog bra, oberoende av språket du skriver på.

Karin S sa...

Gunnar,
Ja, när du säger det så. Finns nog sädbinge också, och här dyker ju Anna upp med en potatisbinge.
Det ska finnas en skopa men det räcker inte som definition. I såna fall är väl även en eka en binge, om öskaret är en skopa? ;)

Anna,
Har du googlat på det? Aldrig hört. Däremot potatiskällare förstås.

Eva,
Ja, gör det!

Anna Brodow Inzaina sa...

Du har rätt, mjölbinge är ett vanligare ord än potatisbinge. Mjölbinge har på svenska Google 3710 träffar medan potatisbinge endast uppbringar 1590 träffar. Varför det senare var mer känt av mig än det förra vet jag inte. Kanske för att förvaringsutrymmet i källaren, och liknande jag har sett, är just en binge - ett slags ho som man häller ned innehållet i säcken i - och inte en hel källare.

Anna Brodow Inzaina sa...

Nu väckte du min nyfikenhet på bingens betydelse så jag gick till SAOB på nätet, och där finns potatisbinge, dat. 1830, men mer står förstås om mjölbingar, sädesmagasin och annat. Se här: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Karin S sa...

Mmm, jag gick också och tänkte på bingar här, kom fram till att det nog även finns havrebingar, kanske ännu fler.

Sen kom jag på att det heter spannmål, de där sädesslagen man gör mjöl och bröd av.

Magnus sa...

Gabrielle: En kompis som fick höra om mjöldryga på en biologitimme i skolan, och att denna parasit när den spritt sig i mjöl och säd kan orsaka hallucinationer, eftersom den har ungefär samma verksamma substanser som LSD, replikerade häpet "Då kan man bli hög på bröd?!" - Ja, det kan man ju på sätt och vis.

Agneta sa...

Binge är ju detsamma som en stor lår, oftast av trä.
Kanske därför som säng kan kallas binge. Ett av uthusen på en gård på landet kallades sädesmagasin och hade på övre botten två större avbalkningar för säd. Jag minns när den ena av dessa bingar var nästan fylld med något sädesslag - råg tror jag att det var. Där fanns också en stor handskuren skyffel av trä som kornen då och då östes om med.

Potatisbinge har jag aldrig hört, men väl potatislår. Den som fanns i min barndom var rektangulär och ganska hög samt hade lock upptill och nedtill på en av sidorna en springa där man plockade ut lagom mängd potatis allteftersom sådan rotfrukt behövdes i hushållet. Gissar att en mjölbinge kan sett ut på liknande vis, men saknat springan nedtill. Alltså en lår att förvara en större mängd mjöl i.

Karin S sa...

Amen.

Samt vedlår, om vi nu har kommit över på lårar.

Tack Agneta!