Det var kanske inte så lätt ändå. Eller också distraherade fiskarna för mycket. Men i alla fall, bakgrunden till mina black mollies är alltså en del av den här bilden men i obearbetat skick. Man kan se den i sin helhet här, men det är ingen mening med att jag försöker krympa in den hit, jag brukar misslyckas med det.
Det här omslaget tycker jag annars är rätt ok, även om jag inte är jätteförtjust i typsnittet. Det enda med bildberarbetningen jag inte begriper är varför man tagit bort mustaschen på mannen i centrum. I originalet har han en sån. Här har han det inte. Och därför ingen mun heller.
Och så gillar jag den siluett av bollfrans man anar i gardinen bakom fiskarna.
Kafé Rydberg alltså. Nu byter jag snart bild igen. Hej.
5 kommentarer:
Det här var roligt - närstudie av bokomslag. Höstlovspyssel.
Ja, höstlovspyssel!
Tre kronor för supén på Rydbergs bar
det tjäna' farfar lätt på fjorton dar
(Ur Tage Danielssons "På farfars tid")
Och Biff á la Rydberg finns än idag.
Uppe med tuppen är jag:
Bilden föreställer Operabaren, tillkommen 1905, samma år som min fader föddes.
Ingen tupp hördes gala, så jag sover ett tag till.
Agneta,
Ja, det var tidigt. Och rätt. Kanske även lätt?
Testar en annan bild under dagen. Eller nu.
Skicka en kommentar