tisdag 29 november 2011

Vårt julpynt

Det är Mattssons extrempetiga genomgång av julpynt och särskilt deras(?) sladdar samt Gabis text om Schwitters som gör att jag tänker: jag måste skriva något. Vad som helst! Jag bara måste. Det är så kul att skriva.
En grej att notera: modet är nu så kroppsnära att nästan inga plagg går att stänga. Det sa en expedit till mig när jag köpte min klubblazer. Det kan vara värt att komma ihåg, därför skriver jag upp det nu. Igen.
En annan sak: Det är nu och inte senare som man ska köpa julklappar. Om man gör det. Sonen fyller fjorton idag. Det finns hur mycket som helst att välja på. Just nu. Om en vecka redan mindre, sen så gott som inget. Och till slut bara jättekonstiga grejer som ingen vill ha.
Han vill bara ha en massa grejer till elektroniska spel. Då får han det. Och en snyggare skjorta får han också. Kanske lite godis.

Okej, jag skulle vilja rita ett gravmonument, utöver små rum inrymda i skåp i större rum. Kanske något i en skog. Ett pepparkakshus, på riktigt. Ett brunt hus med spektralfärgade knappar på taket. Kristyr kring fönstren. Tomtar på loftet.
Kör ni med julpynt? Här har vi ett ännu inte byggt ikea-hus i pepparkaka, lite ljus, det är allt. Har fått saffran av en god vän. Måste väl åstadkomma lussekatter till lucia, kanske. Sen kan man sätta barnen framför datorn - nä, strunt i det.
Vi har deg också. Och barr. Degen är ganska snygg. Kanske borde man göra degpynt av den. Jag hade ju en företagsidé som hette Degtjänst. Den skrev jag om i en roman. Jag ska nog döpa mitt arkitektkontor till Degtjänst. Jag tycker att det är så kul.
Jaja, det är bara jag som tycker.
Jo, en grej till. Tre jätteflotta och enorma julkalendrar från Kinder Surprice. Osannolikt sliskig choklad i dem, men för en gångs skull högg vi dem medan de fanns i butiken. Sen blir bara de där kvar med grådammig choklad, billigaste sorten, som den choklad man köpte i Italien när jag var tonåring ungefär.

Jag ska göra tartiflette för första gången i kväll. Orkar inte förklara. Googla. Det är jättegott, men (därför att) man smular en hel reblochon i den. Om det nu stavas så. Vitt vin, rökt sidfläsk och mycket potatis som inte blir puré.

Vad gäller värlsläget är jag pessimistisk. Hej!

10 kommentarer:

Jorun sa...

Ah, tartiflett! Måste sätta upp det på listan över mat jag ska laga när jag slutat tänka på att vi ska ha glögg och invasion hemma hos oss på söndag.

I det recept jag har eller hade klyver man en hel reblochon och lägger uppe på fläsk och potatis så att osten smälter ner i gratängen. Sen plockar man bort de hårda skalen som blir kvar och häller på lite vitt vin och kör färdigt i ugnen. Sen lastar man sig, familjen och den färdiga tartifletten och kör till Vogeserna och sätter sig i en timmerstuga vid foten av en skidbacke och äter upp det hela med cornichons och riesling.

Karin S sa...

Ja, ungefär så har jag också fattat det. Fast vi stannar nog här ikväll. Det blir förhoppningsvis tårta efter. Men gott är det.

Gabrielle Björnstrand sa...

Tack för åminnelsen.
Degtjänst låter bra. Då blir det ju deg, av tjänsterna.

Jag kan baka ett mycket gott kalljäst matbröd. Men pynt och julbak är beyond my comprehension. En gång hade jag en julstjärna, nu har jag den inuti. Och ser till att fira jul med vänner, eller syskon som har huset fullt med blink och mat.

Jo en sak: Apelsiner med instuckna nejlikor, det ska jag göra. Luktar gott länge. Ja-a, och så egen sill då. Samt ingefärskakor...ja, och egen glögg. Sen räcker det.
Cheers!

Karin S sa...

:)
Låter bra. Lagom. Vi gör inte så mycket heller, köper färdig deg och bakar. Har sifferljus.
Fransk julmat. Bra då slipper jag laga den. Fast i år köpte dottern ett par burkar sill och en liten bit grevésost då de var på ikea häromdagen. Osten var ju gullig, för hon tänkte att jag skulle ha den till frukost. Men två ikeasillburkar gör ingen sommar, höll jag på att säga. Det franska är för massivt. Det enda jag saknar, verkligen saknar, är de dåliga rimmen på klapparna.

Gabrielle Björnstrand sa...

Javisst, vi har alltid kört julrim, en höjdpunkt. Samt då de enfaldiga lekarna: Min vän & packa pappas kappsäck.

Fråga mig inte om reglerna, då blir jag utmattad i förtid.

Karin S sa...

Heh.
Levande charader här. En gång välte vi en gran med brinnande ljus i, det var när London Bridge verkligen fell down. Annars ganska stillsamt.

Packa pappas kappsäck leker min mamma och min moster med barnen. Jag orkar inte alltid vara med, det är nåt väldigt enerverande med alltsammans.

Gabi, det som är roligt med dig är att du verkar ha samma i grund och botten hyperborgliga uppfostran. Som jag.

Karin S sa...

Nåja, även annat är roligt.

Gabrielle Björnstrand sa...

Borgerlig hype, snarare ;)

Gabrielle RW sa...

Hemgjord glögg, ljusslinga och fotogenlykta på balkongen, stjärna i fönstret (gammaldags pappersstjärna i gult och orange - finns i Skansenbutiken) och levande ljus på matbordet. Det räcker för mig. Julklapparna skippade vi för flera år sen. Firar ju inte jul ihop med några små barn längre. Javisstja, mat ska vi väl också ha. Det får bli kalkon i några olika varianter. Julskinka och dopp i grytan var det i min "gamla familj" men inte hemma hos oss numera. Julklappsverser hade vi alltid också förr. Gärna fåniga. Men det är klart:utan klappar ryker verserna också.
Viktigast för mig på julen är lugn och ro och gärna klassisk musik förstås gärna i samvaro med likasinnade nära och kära.

Karin S sa...

Gabrielle,
Låter bra, men blir det inte lite tråkigt utan klappar?