Jag får lite ångest av det här med metall. Lönesänkningar är förmodligen inte fel som det ser ut nu, men det faktum att man hamnat där ger mig krypningar.
Okej, mina erfarenheter av lågkonjungturer är främst den i början av nittiotalet, då var det "fastighetsbubblan" som sprack. Minns någon den? (Sen var det väl it.) I alla fall, då var arbetslösheten bland nyutexaminerade arkitekter 100%. För arkitekter under 35 år var den 70% och för kåren som helhet ca 30.
Byggbranschen stod stilla där i två tre år. Och för min del blev det avgörande. Men i alla fall, en avstannad byggbransch är ju något som rör människorna inom landet. Om nu Västeuropas (och USAs) exportindustri (bilar då) får sig en riktig smäll - vad händer?
Min teori som säkert inte bara är min, är att det rimligen kommer att produceras färre bilar både i Europa och USA efter detta. Antagligen fler i Asien. Ägarna till bilindustrin, också den europeiska och gissningsvis delar av den amerikanska, kommer sitta i typ Kina. Det gör de väl redan, kanske.
Då blir en jäkla massa gubbar här arbetslösa, en jädra massa hus kan inte säljas (som i USA) och det blir mycket mindre pengar i omlopp. Ännu mindre pengar. Vi måste ha andra grejer att sälja till kineserna? Ja? För de kommer gissningsvis lägga ned ytterligare en del av vår biltillverkning, den som inte gick i putten nu.
Och naturligtvis får det här konsekvenser för oss allihop. Fler att försörja med skattepengar, åtminstone under en övergångsperiod. Möjligen längre.
Byggbranschen tog sig ju igen sen, ingen fara med den på så sätt. Men bilbranschen kommer nog aldrig igen - på samma sätt.
Och möjligen är det början på en "fattigare" västvärld. Eller återigen, en än mer segregerad västvärld. Klyftorna har ju redan ökat står det i alla tidningar, nu kommer de öka ännu mer. Vilket förstås drar med sig en massa annat elände, som främlingsfientlighet, våld och bränder. Typ.
Kul. Bäst att jag går och gör något annat en stund. hej.
Uppdatering:
Läste det här, kunnigare helt klart, men kontentan densamma, skulle jag säga.
5 kommentarer:
Hörde precis på SvT att tvenne kinesiska företag vill nu köpa loss SAAB.
Dina tankar om framtiden känns aktuella. Undras hur bilarna kommer att se ut om en 10 år?
Själv hoppas jag på ett paradigmskifte: snåla, lagom stora, basic-cars typ CV2 men tysta och hybriddrivna.
Tulipanarosor helst, tack.
En siffra som beskriver överkapaciteten i världen vad gäller bilproduktion nämner 27 miljoner för 2009. Det är alltså ganska klart att ett flertal fabriker kommer att stänga, förr eller senare. Med statligt stöd blir det väl senare.
Men ja, vi bevittnar just historia. Den här krisen kommer att slå allt vi upplevt under vår livstid.
Håller med. Historia inför våra ögon.
Kommer på mig med ett Tikkanen-citat (Karin?):
"Höga ideal ger vika vid höga inkomster"...
Typ så. Eller vice-versa
(relativa begrepp i bägge fallen: både inkomster och ideal)
Undrar om ni har sett den här (prisbelönta) kartongen. Dessutom slapp jag fildela eftersom tecknaren gav mig tillstånd att använda den.
Wu och Jelena,
Det ter sig väl som en "uteckling" som snarare får en skjuts åt det håll den redan varit på väg ett tag? Större arbetslöshet, större skillnader, fler som hamnar helt utanför, större spänningar, mer våld. Och konstiga diskussioner som liksom överskuggar detta. Jag är inte någon anhängare av FRA eller IPRED som jag begriper dem, men det är ju, nånstans, lyxproblem, kan jag tycka. Det handlar om dem som är "innanför". Och om de vill betala för att konsumera - eller inte. (Nä, kanske inte FRA iofs), medan de stora problemen inte alls ligger där. Utan i Södertälje som brinner, i skolorna som brinner, i barnen som inte lär sig svenska i skolan, i en massa såna saker som på sikt än mer underminerar, löser upp kittet.
Bengan,
Fint!
Skicka en kommentar