Jag tycker att Sverige verkar mer och mer snurrigt. Jag förstår mig inte på landet längre. Skolorna brinner, det är glas i kycklingen, i Södertälje är fyra av sex livsmedelshallar brända(?)
Under tiden sitter LO-människorna och delar ut enorma pensioner och bonusar åt varandra?
Är det krisen? Är det integrationspolitiken som har misslyckats eller är det klassresenärerna som blivit för många? Eller är det, helt enkelt, medelklassen som slår tillbaka?
Det ter sig, för en utomstående, som om hela den svenska debatten, hela det svenska ordförrådet är helt missriktat just nu. Vem bryr sig om könsmaktsordningen när grundvalarna uppenbarligen, helt omärkligt, gett sig ut på avvägar?
Nu kan ni förstås komma och säga att allt är som vanligt. Det är det här också.
Nu ska jag göra en omelett på ett ägg som misslyckades i förmiddags. Hur ett ägg kan misslyckas? Ja, det är en gåta.
Jag tänkte också på en annan sak. En löskokt intrig/deckare, hur vore det?
Apropå ägg alltså.
2 kommentarer:
Naturligtvis är allt som vanligt här i Sverige. Dvs tiden gick ur led någon gång under sjuttiotalet och sedan dess är ingenting sig likt. Sen folkhemmet började krackelera.
Men vi är vana. Och vi blir sååå glada nu när Vanja Lundby-Wedin lämnar AMF Pensions styrelse. Vi kan andas ut. Allt ska bli bra.
Löskokt deckare = Läckström. (Eller vad hon heter)
Lennart,
Ja, jag såg det, men man får ju en känsla av att förändringen inte skett på ytan (man tar bort LO-tanten och det gör sas ingen större skillnad) men däremot på djupet.
Vad gäller deckare var det också vad jag kom fram till, Läckberg? konstigt att det ordet används så sällan, för det stämmer på rätt många deckare.
Skicka en kommentar