onsdagen den 20:e april 2011

Lägesrapport

Har läst en fransk modernist.
http://franskaromaner.blogspot.com/2011/04/skollasning.html


Och har för övrigt skägget i brevlådan. Har lyssnat mer på radio och är helt fascinerad av hur folk bräker på olika dialekter i detta medium, ibland står jag inte ut. I kombination med skorrande r och nu på väderrapporten var det en tjej som inte kunde säga r alls, hon sa j, det blev fjoton gjadej och tolv gjadej och sen la jag ned. Men jo, i kombination med detta hör man ofta uttalet u då det normalt sett är ö. Murker, uverläggningar, ub, furkommit, om de nu kan ett sånt ord.
Det är ju helt otroligt. Och liksom och alltså.

Snart påsk, vi käkar godis!

17 kommentarer:

Fransyskan H sa...

Haha - själv Göteborgska och trakterna därikring och där skulle jag vilja säga att 99% av dem jag växte upp med sa att det var murkt ute sâ snart solen gâtt ned. Av bara farten!

Karin S sa...

Ja, men nej! Stockholmare påstås ju säga murkt, och det må vara hänt, men här sitter folk och skorrar på typ blekningska och säger till det murkt. Låter helt whacko.

Fransyskan H sa...

Är det det som kallas ordet jag just nu ej kommer pâ men innebär "motsatsen till kulturkrock", typ kulturmix...? (haha). Det där med j istället för r mâste ju i grunden vara en sydsvensk talare som inte vill lâtsas om skorr - eller i vart fall fâr vi väl hoppas det, dâ det ju vore katastrof om konsekvensen=barnsprâk bredde ut sig... (Lyssnar själv alldeles för lite pâ radio, och av ren nyfikenhet: Har du hört om det i svenskan dykt upp motsvarigheten till arabbrytningen som diverse ytterst helfranska ungdomar alltmer lagt sig till med?).

Gabrielle Björnstrand sa...

Värst är ändå bucker, särskilt sagt av en programledare när folk ska tävla om bucker.

Men sen finns det faktiskt en genetisk eller på ngt sätt ärftlig defekt som gör att en person inte kan säga "r". Det får man vara lite försiktig med att dissa. Medan man däremot kan raljera hur mycket som helst med de överdrivet skorrande rrr-en. Som ska visa på enorm övre över överst nånting.

JCB sa...

Vi som skorrar (och som alltid kommer att försvara rätten att skorra sig frrrram genom livet) - vi tycker ju att det är värre med de skåningar som lagt bort skorrande "r" men behållit resten, diftongerna, satsmelodin, allt.
Det finns teaterregissörer i Malmö som är specialiserade på att smuggla in såna typer i sina uppsättningar - publiken kiknar alltid av skratt.

Medan den trivsamme person som Gabrielle har invändningar emot, hon eller han som behållit skorr "r" och slipat bort resten, inte alls behöver vara en inbilsk pajas - utan kanske bara talar en sociolekt.

Karin S sa...

Fransyskan,
Nej, banlieuebrytning hör jag inte så mycket i svensk radio, men inte heller i de franska kanaler jag lyssnar på. Däremot på gatan.
I svensk radio (P1) är man däremot väldigt angelägen om att lägga ett feministiskt perspektiv på än det ena än det andra, samt att få med invandrare. Alltså folk med brytning. Har hört diverse forskare med brytning, en ornitolog i umedeltat(?) med stark brytning som var rätt gullig, onekligen.
Jag vet inte om man med detta vill spegla själva befolkningen, jag antar det (brytningen), däremot feminismen misstänker jag är lätt överrepresenterad. Ibland blir den tröttsam.

Och vad gäller språket så är det väl egentligen så att ett KORREKT språk borde vara vad som krävs i radio? Brytning eller je, dialekt eller ej.
Men det kan man inte heller beskylla dem för att ha - många gånger.

Gabrielle,
Ja, man studsar när de säger bucker. Håller med. Sjukdom? Det har jag svårt att tjo. Inte den tjejen i alla fall, det var helt enkelt det JCB är inne på, en meckad dialekt.

För det är ju ännu knäppare - håller med - en liksom ommöblerad dialekt. Möjligen kunde man begära nedtonad?

JCB,
Din skorrning är fin. Det finns alltså skorrning och skorrning.

Och det är klart, radion kanske SKA spegla något, som jag tänkte ovan. Men jag tycker banne mig att de som talar i radion också ska kunna uttrycka sig riktigt.

Nu slutar jag med det här. Idag blir det ingen radio, för man blir faktiskt upprörd med jämna mellanrum.

Karin S sa...

Eller för resten, om man jämför med fransk radio - de uttrycker sig generellt bättre, de är inte feminister, däremot har de ju samma ambition att spegla dels hela Frankrike, fast det finns ju bara en dialekt egentligen, den sydfranska, och dessutom är det mycket från resten av världen, främst afrikanskt. Litteratur, teater, musik etc-

Men skorrar och bräker gör de inte. Och de har inte talfel heller.

JCB sa...

Kanske behövs en schweizisk lösning. Där textas intervjuerna -
alltså när tv tillfrågar någon, en expert eller bara en representant för "verklighetens folk" resulterar det alltid i textremsa. Och det har inte med olika språk (tyska, franska, italienska) att göra utan med (obegripliga) dialekter. Man ska som tv-tittare inte behöva sitta och försöka gissa sig till vad som sägs.
Men det är klart, inte ens i det teknikfrälsta Sverige finns det en metod för att texta radio.

Karin S sa...

JCB,
Genialt!

En annan variant, politiskt omöjlig förstås, men ändå: låt bara dem som kan tala en åtminstone grammatiskt korrekt svenska komma till tals? Någorlunda ordförråd. Dialekter och brytningar får vi väl stå ut med, vi sensitivor. Men murkertalet är stort.

annannan sa...

Protest! Protest! Protest!

Alltså, grammatiskt väl ska man ju tala.

Men Sverige är ett avlångt land med många dialekter och det är en rikedom. Man måste förstås hyfsa sig så att man blir förståelig.

Men svenska talas med rullande r norr om någonstans i Småland och med skorrande r söderom. Det är ett faktum. Liksom man på norska Vestlandet och någonstans i nordItalien talar med skorrande r.

Nu tänker jag bli linguist och doktorera på de skorrande ärren i Europa!

annannan sa...

Förresten hetet det ju tungrotsr och tungspetsr. Att de förstnämnda skorrar har någon illvillig uppsvensk hittat på.

En intressant observation för övrigt: min österrikiske medarbetare kan inte tillägna sig de tungspets-r som dominerar portugisiskan. De finns inte i hans ursprungsspråk och som tjugonånting har han mycket svårt att lära om. Det har inte varit svårt för mig, och jag tror att det faktum att jag sjungit i kör i många år och därmed rullat som sjutton på r-en har varit till nytta.

Gabrielle Björnstrand sa...

Det var då själva fan vad jag fick äta upp det där skorrande r-et. Nu när till och med JCB har ett. Vojne, vojne.

Den jag tänkte på var förstås Bildt - mycket riktigt en mig avlägsen person - som skorrar så det liksom rusar till i öronen.

Naturligtvis är skåneskorret rena trivselfaktorn annars. Och Lundadialekten är väl den softaste i Sverige näst intill småländskan.

Men det där med folk som inte kan säga "r" är sant. Jag hade en sån vän i ungdomen. Ingen i familjen på moderns sida kunde. Det gick bra ändå.

Sen kan jag ju omöjligt höra vad du har hört, Karin. Men jag retar mig också på ansamlingen av stolpigt tal och språkobegåvning, kan man väl kalla det.
Det finns ju svenskgreker, som till exempel Herr Bolonassis, på musikradion, som fullständigt leker fram sitt nya språk, med lite charmiga grekiska överbetoningar, på kuppen.
Ja, hä finns möe å ret sig på.

JCB sa...

Gabrielle, no need för vojne, vojne. mMan uppfattar det där olika och så kommer det alltid att vara. Jag vet också vad du menar med övre över överst nånting.. och det finns en bismak av ättika i det tungomålet som är oattraktivt.
Glad Påsk alla!

Karin S sa...

Okej, Glad Påsk!

Talfel: Men kunde i såna fall inte någon ANNAN läsa just vädejjappotten?

ch-se.blogspot.com sa...

Inte bara en schapott om bucker får mig att se rött, Jag retar mig öäven på något som ingen här verkar ta upp, nämligen uttalet av "ä" som "e".
lekare, veelkommen, vetebomb.. etc.

Annaa M sa...

Oj, här var mycket! Du har missat det där med att lägga betoningen på fel ord. Det är en vana utbredd särskilt bland yngre kvinnor. Exempel; reportage om vårens mode, ingen tvekan om reporagets innehåll, bara just det. Rörliga bilder på kläder, TV alltså. Speakertexten; "Den veckade kjolen dominerar i vårens modebild." Normalbetoningen torde vara varianter på "veckade kjolen", möjligtvis även "dominerar". Men icke. Enligt en ny skola läggs hela betoningen på "modebild". Trots att det är meningens minst viktiga ord eftersom det är underförstått. Jag har försökt förstå tanken bakom men kan inte.

Det alltmer utbredda uttalet av sje-ljudet från svalget har jag också svårt för. Lär ha småländskt ursprung men hörs långt utanför landskapsgränserna. I ryskan finns ett sådant ljud betecknat med bokstaven X men så vitt jag vet ej i svenskan. Används flitigt i ord som match, chans och charter. Jag undrar ofta hur personerna i fråga uttalar dessa ord på engelska.


Om det skånska kan jag avslöja för JCB att min bror som bott i Skåne i nu närmare 50 år tillskansat sig just "resten" av ren vana, dvs satsmelodin och diftonger. Att däremot börja tala med skorrande r skulle för honom som bohusläning kännas mycket främmande. Han har icke märkt att människor kikna av skratt åt honom. Det är i så fall av helt andra skäl.

Karin S sa...

ch.se,
Det är stockholmska, och acceptabelt om man även i övrigt talar stockholmska. Obs, även denna bör i såna fall vara någorlunda diskret.
Tycker jag.

Annaa,
Jag fattar inte heller. Jag försöker läsa din mening med betoning på modebilden, men får inte ihop det. Jag kan liksom inte höra hur det låter. Vilket gör att jag misstänker att OM jag hör det så blir jag också irriterad. Jag ska hålla öronen öppna.
Nu lyssnade jag en stund på ett otroligt fånigt (innehållslöst) program om mode, Susanne Ljung. Det handlade om människor som hittade på låtsasfester. Urdumt, lika dumt som det där om att byta disktrasan. Jag stängde av även det.

Ch-ljudet däremot har jag hört. Det är ju fel men det stör mig mindre.

Ibland kör de gamla reportage (40-,50- och 60-tal) och alla talar så tydligt och korrekt och rikssvenskt så man undrar om det är samma land...