Bonnierlyrik ballar ur?

Sajten Bonnierlyrik.se har väl alla sett vid det här laget.
Jag höll på att skriva in mig, men när jag läst alla klausuler i medlemsvillkoren uppfattade jag den ungefär som facebook, det vill säga man får så gärna stoppa in hur mycket som helst, och Bonniers förfogar sen över rubbet. Och själv kan man inte ta bort det igen. Och inte får man betalt heller. Medan Bonniers får göra som de vill med det, och dessutom skära i det och använda bitar av det (punkt 4).
Det känns okej med animerade diskussioner på errata - en privatpersons blogg, men det känns svårare att bidra då man vet att en mediakonsern står bakom med sina femton upphovsrättsjurister samt sina miljarder. Och gnuggar händerna.
Stället har i mina ögon låg cred för att uttrycka det lite försiktigt.
Nu har i alla fall en diskussion om Noréns dagbok startat som är rätt intressant, även om den delvis har urartat. Eller snarare, det är väl "Crister" som sätter igång personangrepp igen. Och för egen del håller jag på och med "Sigge". Samtidigt som jag känner mig kluven inför hela fenomenet, hela sajten, hela jippot.
Man tycker ju att Bonnierlyrik borde vara ett ställe för skönandar som vill diskutera poesi?
Och inte ytterligare ett ställe för vendettor?
Och ingen kan ju avhålla sig från att tänka på att det är väldigt mycket mer pengar i vendettor än i lyrik?

Ångrar mer eller mindre att jag skrev den här stumpen, men gjort är gjort.
Men för att klargöra: Jag ogillar också Crister Enanders sätt att recensera, på ungefär samma sätt som Sigge. Det har jag skrivit om förut.
Det betyder å andra sidan inte att jag tycker att böcker som jag uppfattar Noréns skulle vara oproblematiska. Skrev om något som tangerar här.