Eftersom jag egentligen tror att det här är en blogg tänkt för bilder, så passar jag på nu. Var på bröllop igår och det var fint.En liten flicka ur näbbet(?) håller här på att slockna.
Bröllop är egentligen rätt underliga tillställningar. Alltså, det är ju glatt, ungefär som barndop. Inte som begravning.
Men av någon anledning gillar jag nästan begravningar bättre, det är som om man kommer närmare sanningen om tillvaron då.
Bröllop är fantastiska, barn som ser ut som små gräddtårtor, hattar som ser ut som papperskorgar, tanter som ser ut som tanter. Män i mörka kostymer.
Ibland kan det slå en hur mycket ett bröllop är brudens fest.
den vackraste blomman i buketten, typ.
Männen är reducerade till anonyma statister, nån sorts hållare ungefär som kandelabrar.
Medan bruden med sin slöja, med alla dessa skikt av vitt tyg som skalas av vartefer, är en lilja.
Jaja, detta om bröllop.
Man åldras.
Och med detta inviger jag en ny kategori här, sommarbilder.
Eller som jag tänkte förr: vykort.
För det blir det förhoppningsvis några stycken under sommaren. Hej!
2 kommentarer:
Karin, vilken fantastisk bild. Den ser ut att vara tagen sommaren 1932 - så tidlös är den! Eftersom jag just förbereder pappas begravning blev jag lite extra träffad av din text.
kram, Thomas
Thomas,
Tack! Ja, det är rätt traditionella tillställningar, detta. Samtidigt är nog modet lite retro just nu? Jag menar, ett bröllop på sexiotalet hade nog inte näbb i såna här klänningar?
Hoppas att det blir en fin begravning för din pappa. En BRA begravning kan vara minst lika fantastisk som ett bröllop, en underlig inblandning av glädje mitt i sorgen, liksom.
Tror jag.
Skicka en kommentar