i Frankrike handlar den här understreckaren om. Jag måste säga att jag inte känner igen mig i det här upprapandet av framgång efter framgång för svenska böcker i Frankrike. Möjligen umgås jag i fel kretsar, men när man läser artikeln kan man ju tro att folk i gemen här har rätt god kläm på svensk litteratur. Inget kunde vara mer fel, vilket förstås inte hindrar att en något större mindre grupp känner till den.
Och sen är det det där igen. Svensk litteratur eller svenska böcker?
Jag vill minnas att jag läste någonstans att svenska kokböcker säljer bra här. Det nämner artikelförfattaren inte alls.
Och framför allt minns jag den här artikeln som väger mycket tyngre. Som förklarar hur detta gick till - de svenska författarna på åttiotalet som kom ut på Norstedts hade en bra agent. Där ligger den större delen av förklaringen vad gäller litteraturen, enligt Espmark. Som fö inte heller befattar sig med böckerna.
Så här ser man väl ett exempel på en initierad artikel i ett ämne och en som bara rapar "fakta", urskiljningslöst och utan några som helst ambitioner att värdera.
Är det en understreckare, egentligen? En jäkla tabell?
Jaja, nu ska jag inte reta mig mer på det. Tro nu bara inte att man hittar en massa annat än Stieg Larsson, Dagerman, Lagerlöf eller Strindberg i närmsta bokhandel. Det gör man inte. Man hittar slumpartat annat, men aldrig konsekvent.
Att en massa böcker har blivit översatta betyder inte att de fortfarande säljs och lever. Nåja, de har ju i och för sig chansen, det ska man inte ta ifrån dem...
1 kommentar:
Folk har kanske dålig koll på att det är svenskt, men svenska böcker läser de. Nästan dagligen ser jag någon läsa Stieg Larsson på RER:en. Innan dess var det Henning Mankell.
Camilla Läckberg kommer väl också?
Läser man Strindberg och Dagerman, så gör man det kanske inte i RER:en, vilket vinklar min observation åt deckarhållet.
Skicka en kommentar