Bodils studenter

Jag har fattat att jag inte berättat tillräckligt om Zagreb. Kort rekapitulation först. Det är alltså Bodil som är lärare i svenska (sen i höstas) på "fakulteten" i Zagreb. Hon fick idén att eventuellt läsa en av mina romaner med sina sistaårsstudenter, de som är på femte året, och frågade mig om de fanns i pocket. Efter en hel del diskuterande mellan henne och studenterna kom de fram till att de ville läsa Arnes kiosk, varpå jag donerade det antal ex som behövdes, har för mig att det var fjorton. Orsaken till att jag kunde göra det så geschwint var att Bonniers makulerat de här böckerna och i samband med det gett mig 100 ex av varje. (Dem har jag i ett källarförråd i Bollmora. Ibland rear jag dem. Ibland inte.)

Sen åkte jag dit, och träffade Bodil och hennes studenter. De var jätteduktiga. Bodil hade verkligen satt dem i arbete vad gäller den här romanen. De hade googlat på ställen i Stockholm och sett hur det såg ut, de hade valt olika teman i boken och med ett av dem skrivit en text. De kunde sammanfatta boken - och det var så det började. En flicka gjorde det alldeles utmärkt.

Och sen diskuterade vi den. Eftersom det är en bok om unga människor och huvudspåret är en (olycklig) love story kom samtalet att i rätt stor utsträckning att handla om det. Om huvudpersonerna, deras handlande och deras känslor.
Jag hade lite glömt hur det var att vara sådär ung, och hur man läser då. Mer med liv och lust liksom. Numera läser jag ju alltid själv med en sorts kritisk blick, trovärdighet, språk, konstruktion, huvudteman och biteman. Jag struntar mer eller mindre i karaktärerna och handlingen. Men de gjorde inte dessa unga studenter.
De var jättegulliga. Dessutom opretentiösa och stillsamt nyfikna, verkligen urgulliga.

På detta möte var också svenska ambassadens kulturansvariga med, samt ytterligare ett par lärare i svenska, Bodils kollegor, helt enkelt. Så det hela var lite officiellt också.

I övrigt har folk frågat vad vi gjorde och då har jag förklarat att Bodil ju har hund, så vi käkade inte på krogen, men vi kom in på barer. Vi gick flera fina promenader i stan - och så umgicks vi. Även med hunden.

Vi hade jättetrevligt!