Språkspalten

Igår kallade jag min son drullputte och började sen fundera på om Putte är ett smeknamn som har sin rötter i franskan petit-liten. Jag har läst om det här nånstans, namn som går i par med egenskaper. Men glömt var.
Snuskpelle, liplisa?, eller är det lipsill?, Gnällmaja. Tråkmåns.
I snåljåp minns jag att själva jåpet ska vara en form för Jakob.
I taskmört skulle mört kunna vara en form för Martin, men det är nog precis som i lipsillen en fisk. Har just fiskar fler egenskaper än andra djur?
Jag menar på svenska heter den som besöker prostituerade torsk och på franska heter hallick makrill. Macreau.
Sillmjölke är en liten muskel. Biscotto på franska, är det en liten kaka?
Gäddkäft är ett förekommande sätt att beskriva fula kvinnors nedre ansiktshalva fram till 70-talet i svenska romaner.
Kanske har det med vår traditionella föda att göra. Fisk är godis, typ.
Jag menar ingen skulle komma på att kalla någon för att se ut som en lammnjure eller något annat delikat och lite ovanligt.
"Hon såg ut som en flamberad lammnjure i nian." Det skulle man kunna säga om någon som 1. hade en ovanlig ansiktsform och 2. hade solat för mycket.
Sökt. Jag håller med. Tillbaka till djuren.
Slöfock? skulle kunna vara en svensk-fransk säl.
Dumsnut?
Larvpotta och tramsmaja. Faktum är att Maja är det mest förekommande flicknamnet i såna här sammanhang. Kommer inte på något mer alls.
Jo, kanske Lisa. Piplisa?
Och då är det traditionella kvinnonamn, Maria och Elisabet, antar jag.
Annapanna är ju inte precis en egenskap.
Inte stekte fläsk heller.

Grejen är nog att det är så få kvinnor i Bibeln. För att inte tala om namngivna fiskar.