bio

Här pågår en nordisk, eller snarare svensk-norsk filmvecka som startade igår. Man kan se det bästa som gjorts de senaste åren intensivt på en fin liten bio nära Panthéon i femte under en veckas tid.
Igår såg jag Jan Troells Maria Larssons valda ögonblick som var en fin film.
I programmet finns även ett par texter att läsa som jag uppfattar som själva skärningspunkten för det här evenemanget. En fransk och en svensk filmkritiker har fått välja en film från det andra landet och sen var frågan: Varför skulle det här aldrig kunna vara en svensk respektive fransk film? Svaren (på franska) finns här.
Det finns ett intresse för svensk och nordisk auteurfilm här. Bergman sägs ju vara större här än i Sverige. Och det finns ett utbyte som kan bli givande.
Jag såg en film som rörde sig ännu mer precist kring detta möte i våras någon gång. Franska och svenska skådespelare resonerade kring Strindbergs Dödsdansen.

Tja, det är väl vi, i deras ögon, äktenskapet som Dödsdans. Även Maria Larsson hade det inslaget, om än också andra och mer försonande.

Jag hoppas kunna återkomma i ämnet. Hej,