insåg jag då jag satt på en parkbänk för några timmar sedan och inte hade något att göra. Ingen bok, ingen tidning, ingen telefon. Jag tittade på barnen som lekte och tyckte att de var så fina. Funderade på frågorna i en intervju förlaget Tusculum ska lägga ut på sin sajt i samband med att romanen (man kan bevaka den, som bekant) kommer ut. Som om man visste vad man håller på med?
Nästa läge av någon sorts förhöjd varseblivning: på väg hem i skymningen, gick förbi den fantastiska chokladbutiken och saktade in vid skyltfönstren; så förföriska. All denna choklad i bruna och nougattoner, glaserade kaffebönor för att sätta punkt i meddelandena, ja, det var eleganta chokladbitar med bokstäver på.
I nästa skylt ett prompt budskap framför gamla sirliga apotekskrus i fin gammal butiksinredning: Tänk på att noga övervaka ert blodtryck.
You bet, tänkte jag, klart jag noga övervakar mitt blodtryck! Sen hann jag tänka att är inte detta vår västerländska civilisations budskap i ett nötskal? Konsumera, ät, drick och var glad. Tänk inte på följderna, efter oss syndafloden. Och så kommer staten och socialstyrelsen, som väl inte finns längre, och påstår motsatsen. Vem bryr sig?
Hann jag tänka, sen var nästa fönster Fonus. Vi fixar stenen i marmor.
Och så slöts ju liksom cirkeln.
Nu har överkokat makaroner med flit, samt hällt i riven ost så att det ska bli en klisterburk - på allmän begäran.
Nu hoppas jag bara att de får leva. Ungefär.
Kan utsträckas till jordens alla barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar