Har fått senaste numret av tidskriften Axess. Det handlar om -68 och 68:orna mest. Har inte läst allt än, men jag ska.
Roligast var dock, i mina oseriösa ögon, reklamen för mao-bloggen. Där poserar chefredaktören Johan Lundberg som Che Guevara. Basker med röd stjärna och suddiga tanks i bakgrunden, blodröd himmel. Blicken i fjärran.
Sånt piggar upp, tycker jag.
Funderar på om jag ska våga mig på att föreslå en kampanj för Inlandsisens vänner där. Jag menar, det är ju "borgerlighetens sista utpost" läste jag någonstans. Och för kunskap och bildning och ordning och reda är de också. Då passar väl både is och Gustav Vasa in, kan jag tänka mig.
Ja, lite konstigt med såna där teckningar i genomskärning av isen, kanske. Men Vasa? Jag tycker inte att man ska ge upp det hela, bara sådär. Eller också skriver jag själv en artikel som jag försöker pracka på dem där jag osökt kommer in på en förening vid namn Inlandsisens vänner? Har en del såna projekt, har t ex bestämt att aldrig skriva en roman utan att på något vis få med Frödings rosor och spruckna krus. Nu skulle jag kunna bestämma det att jag aldrig mer skriver en artikel utan att få med Inlandsisens vänner. Som Karthago. Och hymnen. Jag känner mycket för hymnen just nu.
Själv har jag bidragit med en artikel om Irène Némirovsky som min pappa frågade om redaktören tagit bort slutet på. Han tyckte att det fattades något där, vilket jag lite tyckte, jag med. Men inte så farligt.
Min trettonåriga dotter tyckte att omslaget till tidskriften för en gångs skull var coolt.
Fast bäst presentation av tidskriften får man nog här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar