torsdag 2 december 2010

Man får den stadsbild man förtjänar

Varje gång jag kommer till Stockholm på vintern slås jag av hur nermörkt det är, hur lite fasadbelysning man har, där ligger slottet och ruvar svart på Tegelbacken. Syns knappt. Nationalmuseum syns lite vid foten, sen är det slut. Söders siluett syns därför att folk har vänligheten att tända sina lampor. Södra teatern vill jag minnas är hyfsat belyst, men resten ligger alltså i mörker.
Var t ex på Skeppsholmen senast och där såg man inte var man satte fötterna framför sig leran. Helt otroligt.
Att jämföra med Paris där allt liksom badar i ett gult ljus, också vanliga och inte särskilt chicka stadsdelar som vår. Man ser att läsa tidningen (på papper) precis överallt här mitt i natten.

Man kan lägga en massa aspeketer på det hela. Elåtgång och så vidare, det finns säkert jättebra skäl att försvara mörkret. Tanternas lårbensbrott är med all sannolikhet billigare att reparera än att sätta igång en korrekt gatubelysning.

Men det här däremot var det dummaste jag läste på länge. Okej, en människa bestämmer sig i detta (även andliga) mörker för att fasadbelysa, kanske inte de snyggaste husen, men i alla fall. Och så kallar hon det för en kampanj mot främlingsfientlighet?!

Scenario: Man kommer till Stockholm och ser att hötorgsskraporna, av alla hus, numera är fasadbelysta. Jamen vad kan det bero på, tänker man ju då. Fanns det inte några finare hus att lysa på?
Men sen kommer man på det. Jamen självklart, det är en kampanj mot främlingsfientlighet! Givetvis symboliserar de där skraporna fred och öppna händer och gud vet allt. Det syns ju lång väg!
Så dum jag var som funderade över stadens skönhetsvärden, så korkat av mig att tänka på stadsbild. Det är ju inte det städer handlar om. De handlar om främlingsfientlighet och fascister. Dem motar man bort genom att sätta strålkastarna på det modernistiska arvet.

Jag kan ju bara tala om att för de allra flesta stockholmare symboliserar "trumpetstötarna" (om man nu ska gå in i den här fullkomligt snurriga symboliserings"logiken") rivningen av Klarakvarteren och Stockholms Citys förstörelse. Klart man kan sätta igång en ny kampanj för att (indirekt) förklara att hela stadsbilden och miljön kring plattan i själva verket är jättebra.
Men inte en jävel kommer väl att tro en.

Jag kan sätta fem spänn på att den där historielösa människan som kom på det här genidraget är nyinflyttad från Bromölla. Som alla andra "stockholmare" nuförtiden.
Lantisar. De borde fan stanna på landet och inte flytta till stan och få tillgång till mer el än ett bilbatteri innehåller,

Anser,

9 kommentarer:

Bodil Z sa...

Sidospår kanske: Jag tycker den där "gilla olika"-kampanjen verkar väldigt likriktande: Akta dig om du inte är olik på vårt sätt!

Karin S sa...

Bodil,
Ja, inte har de lyckats med en gränsöverskridande kampanj, det håller jag med om.
Men jag tycker att stadsbilden är fan så mycket viktigare än tidningskampanjer.

Leonardo sa...

Karin! Här i Sverige ska vi späka oss för att rädda resten av världen. Energisparpåbud har utgått från överheten för att vi ska hejda klimatvariationerna. Sällsynt dumt då det inte ens är bevisat att det är koldioxiden som orsakar klimatvariationerna.

Karin S sa...

Leonardo,
Det är ju svårt att säga emot det där energisparargumentet. Men, om man nu ska fasadbelysa skulle man ju kunna fundera på var, innan, och se det som just fasadbelysning...

Bengt O. sa...

1 Svårt att hålla en hyfsad debatton när man skall kommentera Aftonbladets artikel. Kanske bäst att låta bli. "Fjantigt" är ett gammalt ord som osökt infinner sig.

2 När den nuvarande stadsregeringen kom till makten för fem år sedan lovade man att belysa mera i Stockholm. Det blev naturligtvis inget av det lika litet som löftet att ta bort klottret.

3 "Det är ju svårt att säga emot det där energisparargumentet". Ursäkta om jag i min tur säger emot dig: det är tvärtom ganska lätt. De flesta av de energibesparingsåtgärder man trummar i oss är helt enkelt försök att skuldbelägga den vanliga medborgaren så att de verkliga bovarna skall komma undan när det till slut går åt skogen. Får jag lov att än en gång länka till något jag skrivit eller är det för fräckt? Se i alla fall La grande illusion (texten dock på svenska).

När man ser en praktiskt taget oavbruten lastbilskolonn från Wien till Stockholm på Autobahn då vägrar i vart fall jag att byta glödlampor. Och litet fasadbelysning skulle vi nog också ha råd med.

Gabrielle sa...

Heja dig, Karin! Tack för ett härligt inlägg. Håller med dig. Fjams fjomp dumt fånigt fjantigt (som Bengt skrev)...

Vad gäller just Hötorgsskraporna så var det ett tag meningen att dom genom sin belysning skulle visa hur stockholmarna mådde. Dvs dom som ville kunde gå in på en hemsida och fylla i om dom var arga eller ledsna eller nåt. Blev kanske aldrig nån succé.

Har du förresten sett dom nya spårvagnarna som kör genom den vintermörka stan? Dom gör inte mycket för att glada upp stadsbilden. Varför valde man svarta spårvagnar som ser ut som likbilar eller ointagliga pansarfordon eller nåt sånt. Oerhört trist.

Och så håller jag med Bengt om det här med energisparandet. Precis så är det. Vi "små vanliga människor" ska släcka lampan när vi går ut ur ett rum men dom stora energislösarna kan slösa vidare.

Karin S sa...

Bengt,
Ja, det är för bedrövligt, och antagligen har du rätt, minns att vi diskuterade detta med energin och var rätt överens om att vill man verkligen komma åt energislukande grejer så höjer man skatten?

Varför Stockholm snålar kan man ju bara gissa. Lantligt, uppenbarligen omedvetet om stadsmässiga kvaliteter och till slut, initiativet har försvunnit från staden till privata kommersiella aktörer.

Gabrielle,
Ja, jag tyckte spårvagnarna var rätt snygga, såg dem i somras. Men det kan ju har berott på det, att det var sommar.
Lyser de inte lite i mörkret i alla fall?

Bodil Z sa...

Jag minns gatubelysningen - eller bristen på sådan - i städerna i det gamla kommunistiska Östeuropa. Där fick man ibland gissa sig till en gatas sträckning och ofta måste man koncentrera sig för att sätta ner fötterna rätt vid trottoarkanter och andra hinder. Nu flödar ljuset i många av de här städerna, åtminstone i jämförelse med det tidigare tillståndet.

Karin S sa...

Bodil,
Ja, det strålar fattigdom om mörkret, kanske nonchalans.
Så nog borde det gå att ändra på i Stockholm, kan man tycka.

JHS,
tack.