I alla fall, detta är den bokhandel jag köper de flesta av mina böcker i. Ligger vid foten av rue Mouffetard. Den har en barn- och ungdomshörna där den ansvariga tjejen läser alla böcker. Hon hittar böcker till mina pojkar. Pojkar läser, som ni kanske vet, inte längre. Det gjorde inte mina heller, men nu har de börjat. Visserligen läser de inte vad jag hade tänkt mig, men tant pis. De läser i alla fall, önskar sig fler böcker i julklapp och det är alltså här jag köper dem.
Och så här ser alltså interiören ut. Ljus och prydlig och inga fronter utom på borden.
Som ni ser är franska böcker idag oftast ljusa, något jag skrivit om tidigare. Man sätter gördel på dem med författarfoto eller eventuella priser. Den är röd och kan med ett enkelt handgrepp avlägsnas.
Jag menar att fransk bokformgivning kan vara en inspirationskälla för svenska förlag. Likaså franska bokhandlar, som ser ut ungefär så här.
Hörs,
9 kommentarer:
Vad läser dina pojkar? Min femtonåring läser så lite som möjligt, tolvåringen tar sig genom bokserie efter bokserie (Narnia, Harry Potter, Eragon och annan fantasy med drakar och unga hjältar som löser hopplösa uppdrag)
Karin, du får mig att häpna, en bokhandel som säljer böcker. Och så vacker den är!
Du har säkert redan sett i Svensk Bokhandel hur den nya ledningen för Bokia resonerar. Där är linjen omöjlig att missförstå: så lite böcker som möjligt, och bara sådana som är storsäljare.
Tack för att du räddade denna torsdag!
Jorun,
Trettonåringen läser samma som din femtonåring, fantasy. Inte vad jag skulle ha valt, men okej då.
Sjuåringen läser små enkla humoristiska saker om t ex en katt som mördar grannens kanin och även serien om hönorna, typ. Och så seriealbum, vilket jag tycker är okej om man även läser annat.
Dottern läser skräp, men det var aldrig ett problem att få henne att sätta igång.
Thomas,
Ja, den är fin, den här bokhandeln. De har även lite jippon av typen författare som kommer dit och läser och pratar, är lite av ett lokalt kulturcentrum.
På stora fnac så signerar författarna till jul, du vet, men här kan man alltså möta dem. Om man nu vill det.
Och grejen är att så här bra är bokhandlar här. Många är i och för sig mindre och ofta specialiserade, i kvarteret har vi orientaliskt och resor t ex, men det finns hur många som helst. Och så har vi storkedjan fnac som är ENORM. Men också den har ungefär samma look som den här, fast den ligger i shoppingcenter istället. Och har en massa annat också, film, kameror och spel. Sånt.
l'Arbre à Lettres tror jag är en liten kedja med ytterligare tre fyra butiker.
Ja, jösses så fint!
Och vilken skillnad mot den gängse åhlénsifierade svenska "bokhandeln".
Härhemma får vi nöja oss med en vägg bensinsmackspocket och hela podier fyllda med Läckberg, Jungstedt, Guillou, Mankell, Nesser. Alla med varianter på samma omslag.
England har också fina bokhandlare - och snygg bokdesign.
Svensk bokdesign lämnar åtskilligt att önska. Och de få svenska klassiker som på nåder prånglas ut. Jösses, faximilupplagor, kartonnage, gulnat papper redan i butiken och röriga, tråkiga omslag.
Men så är ju inte Sverig längre en kulturnation. "Vi" har till och med frivilligt abdikerat från några sådana pretentioner.
Suck.
Frederick,
Det blir ju lite knäppt att säga tack, för det här är verkligen inte min förtjänst.
Men visst är den svenska utvecklingen tråkig!
Och man skulle kunna tänka sig att alla större städer (åtminstone) kunde ha EN vettig bokhandel?
En sak som bidrar, verkligen bidrar till den franska mångfalden vad gäller boklådor är det fasta bokpriset. Ingen kan konkurrera med pris och det gör att de små överlever.
Och böckerna... detta med ljusa ryggar, det är ju kanon! Deckare har i och för sig ofta svart, men resten har ljus rygg, även pocket med bilder på omslaget och det blir ju så otroligt mycket snyggare än en svensk bokhylla!
Âh, Karin: vilken nostalgitripp du bjuder pâ! Detta var min bokhandel under alla âr jag bodde 3 minuter frân den. Ja, den är fantastisk (och även om det är sant att mânga är bra är denna topp! Det finns en Arbre à Lettres även vid République som sedan blev vâr - bra men inte lika bra).
Fransyskan,
Så lite så. Kul att du konfirmerar!
Min kille (9) verkar närma sig bokslukaraldern till sin mors glädje. Läser minst tva böcker i veckan (förutom läxböcker). I USA hade han som ständig läxa minst 30 minuters läsning i valfri bok per dag redan vid 7-arsaldern och sedan har vi fortsatt. Numera behöver vi inte säga till.
Han läser Diary of a Wimpy Kid (finns säker pa franska med), Roald Dahl och annat humoristiskt, och även Fantasy da. Vi har köpt hela Harry Potter-serien till honom i jul. Narnia däremot har han inte varit succé, trots (eller pga) min entusiasm.
Jag försökte med Tom Sawyer men spraket är för gammalmodigt, han fattar inte.
Pa franska ska jag göra ett nytt försök med Jules Verne och Dumas. Han försökte för nagot ar sedan men det var för tidigt. Hans vokabulär Är betydligt större pa franska än engelska sa det kanske gar bättre än Twain.
Läser dina barn pa svenska Karin? Jag märker att han läser brev fran morfar utan problem men böcker vill/orkar han inte. Han har ju aldrig studerat senska. Men han börjar bli för stor för Bamse...
Charlie,
Nja, sådär. De var tvungna så länge de gick i svenska skolan, men nu har de lagt av. Dottern läser dock svenska som tillval, för att få ett betyg i bacen, så hon har satt igång igen. Men när hon skulle skriva uppsats blev hon besviken för hon tyckte själv att hon skrev som en tioåring. Det låg något i det.
Jag orkar inte hålla på med svenskan på det viset. De talar flytande och utan brytning och kommer alltså få ett betyg i sin franska bac (om de orkar). Jag tycker att det räcker så.
Skicka en kommentar