Vårvindar

Här är en sorts annons för En underbar roman som alltså kommer ut den 9 maj. Man kan bevaka den. Det tycker jag känns lite spännande, typ. Jaa, tänker man då, nu kanske den hittar på nåt - oväntat.

Annars kom jag av mig med sången. Här är kallt men idag var vi ute på landet (typ) och gick längs ett litet sportflygfält. Det kom små flygplan som lät som barn som leker bil, och landade.
Det fanns också ett halvt flygplan, eller bara nosen av ett sånt där stort plan, det såg ut som när man skär en falukorv i för stora bitar, där det borde varit en öppning/trasigt satt en upptejpad bit plast. Svårt att riktigt greppa - som bild.

Det fanns en terrass där man kunde dricka kaffe, en terrass som vi förresten hade ritat. Eller vi och vi. Min man. Kanske är det inte så dumt ändå, att rita terrasser. Det fanns träd och lera och små vattendrag under höga träd, en bit bort.

I den där familjen som är våra vänner är barnen nu stora och alla spelar de piano, det var helt otroligt att höra folk spela piano hela tiden. Spontant liksom. Och bra.

Det fanns cyklar och en var så modern så att den bara hade en halv framgaffel, jag borde ha tagit kort på den, men det gjorde jag inte. Däremot fanns det fina små speglar och i en av dem tog jag ett självporträtt. Men motljuset var för starkt.

Det var verkligen en dag i stark motljus.