lördag 12 april 2008

Inlandsis

heter just inlandsis även på franska. Det gläder mig att inte bara ombudsman har den här skandinaviska exportpotentialen.

Kerstin Ekman skriver någonstans i sin bok om skogen att hon i folkskolan fick lära sig att två storheter utan motsvarighet hade danat Sverige. Inlandsisen och Gustav Vasa.
Inte för att min skolgång hade samma otvetydighet därom, men jag tror att hon har rätt.

Apropå ingenting, när jag tänker efter så tror jag faktiskt att de två lärare i svenska jag hade i gymnasiet var katoliker. Jag har inte tänkt på det sen dess, har aldrig tänkt på det, förrän nu.
Nu är det ändå så att det finns en hemlig åder av språk, under isen och Vasa, så att säga.
Man vill till rötter och källor som skriftställare.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Precis! På sid 413 i min upplaga skriver KE: "Under min tidiga skolgång verkade lärarna fixerade vid istiden och vid Gustav Vasa. Senare har jag förstått hur betydelsefullt trycket från dessa båda storheter var. Varken samhälle eller landskap skulle hos oss ha sett ut som de gör utan dem."

Här visar KE en historisk klarsyn som ligger ljusår från den av dig så förärade Göran Häggs ;-) vilket framgår av denna gamla text.

När man vandrar ovanför Polirkeln känns det f.ö. som inlandsisen just har smält. Det porlande vattnet, de försiktiga växterna, den enstaka blommorna. En av de saker som försonar Sverige.

Anonym sa...

Ja Sverige är verkligen format av inlandsisen, och landet höjer sig ju än! Kring Kvarken med någon centimeter om året.

Angående Gustav Vasa. Kanske borde även Birger Jarl nämnas; måhända inte så mycket mindre betydelsefull, och ledare för landet under den katolska tiden. Sverige må ha blivit ett protestantiskt och sedemera sekulärt land. Men det var när vi inlemmades i det katolska Europa som vi blev en del av västerlandet. Parallellt med det katolska Europas intåg skedde även konsolidiering av Sverige till något som började likna en stat.

Karin S sa...

Bengt O.
Detta måste redas ut.
Nu gör jag det. Grundligt.
Av Hägg har jag läst två böcker, tror jag, svensk litteraturhistoria där han om jag minns rätt var rätt vettig. Han tyckte att Strinberg var överskattad och Söderberg underskattad. Selma den oöverträffat största svenska författaren.
På det stora hela taget vettiga åsikter.
Vidare har jag läst Välfärdsåren där jag fann hans kunskaper om skolsystemet och byråkratin under sagda år högst trovärdiga.

Dock.
Ekman är en författare av ett helt annat slag. Hon kan ju hugga till med såna där grejer, bilder som tar ett enormt grepp och samtidigt är så på pricken.
Som när Kertesz säger att Förintelsen är mänsklighetens största tragedi sedan korsfästelsen, ungefär.

Det liksom svindlar till, men sen blir det självklart.

I d i n text har jag lite svårt att fatta vad Hägg gör sig skyldig till? Gillar han Che Dacke, eller?

Och för övrigt tror jag att du skrev allt det här för att jag ska dra igång projekt Göran, Hägg och Syrén igen.
Kanske har jag det som baktanke, vet inte precis om du tänkt på det, men jag har faktiskt en rubrik Göran igen.



Jacob,
Förmodligen borde även Birger Jarl nämnas. Jepp, jag litar på dig här. Själv läste jag en helt fantastisk bok av Maja Hagerman (dock utan de där stora greppen som jag gillar hos KE) om då vikingatiden övergick i kristen tid.
Helt fantastisk. Men det är klart att de gubbarna är anonyma, står bara nämnda på runstenar. Men i sluttampen där nånstans är väl Birger Jarl, antar jag.

Karin S sa...

Och båda,
Om man väl börjar kolla på h e l a Sverige ur ett (möjligen demagogiskt) isperspektiv, så tycker jag att det överallt känns som om isen just smält.
Det är så otroligt glest överallt. Fortfarande.

Anonym sa...

Vi skall väl inte gräla om påvens skägg, nej Göran Hägg menar jag... Men annars syftar jag bl.a. på citaten från hans anmälan av Larssons Gustav Vasabok som jag återgav.

Ang. inlandsisen: ja när Karl den Store byggde katedraler hade Ansgar knappt komit till Birka (om han nu gjorde det.

Karin S sa...

Bengt,
Nej, vi ska inte gräla, och Hägg kan ju inte kunna a l l t, så här har han uppenbarligen en lucka.

Bodil Z sa...

Som jag redan sagt till dig på ett annat ställe, så har du, Kerstin Ekman och inlandsisen fått mina tankar in på ett spår som kommer att synas under pausträdet imorgon.