tisdag 15 april 2008

Inlandsisens vänner

Hej,
Jag har tänkt starta en förening: Inlandsisens vänner.
Jag har just läst Bodils text om då hon gick i låg- och mellanstadiet, mest i Varberg, och det slog mig hur lite man pratar om inlandsisen nuförtiden. Och hur synd det är.
Därför tänkte jag mig lite av en stafett här, de bloggare som är intresserade skriver om inlandsisen och länkar bakåt.
Själv är jag väldigt inne på att översätta inlandsisen till franska, som jag skrev tidigare heter just inlandsis inlandsis. Skönt. Men mycket finns inte: rullstensås och morän t ex.
Igår tänkte jag ganska mycket på flyttblock. Jag ska kolla upp det sen, men skulle inte tro att ordet existerar på franska. Enkla empiri. Har aldrig sett några block här.
I alla fall, det här blir en pratig text men så är det i föreningar, så tänkte jag på ett flyttblock som var enormt i min barndom, och som stod under en enorm ek. Uppe på blocket var man inne i ekens grenverk. Där hade vi koja. Man måste ha rep för att komma upp. Det var hur spännande som helst.
Ekar är lugnt på franska - de ser genast en liten gemytlig vildsvinsjakt för sin inre blick, fransoserna. Och tryffelgris.
Hur ska man få ett helt folk att börja associera till inlandsis istället?
Det är en fråga jag tänkte att den här föreningen ska ge svar på.

Andra glosor att kolla upp: jättegryta, (jättekast= flyttblock), landhöjning och isräfflor

13 kommentarer:

Charlie Truck sa...

Top!

Anonym sa...

Här blir man av såväl Bodils som Karins texter i dag kastad tillbaka till sin barndom som utspelade sig på den tid då inlandsisen alldeles nyss hade dragit sig tillbaka. Eller hur nu tidsperspektivet egentligen var.

L'is morte? Kan det vara dödis på fransosernas tungomål?

Bodil Z sa...

Hej,
ett sidospår: jag skrev "jättegrytor" i sökrutan i min blogg och kom då till en text som handlade ganska mycket om storleken på norska flaggor. Det var för ungefär ett år sedan och det finns roligt samtal där under, där både du Karin och du Agneta var med.

Karin S sa...

Charlie,
Föreningen har behandlat din motion och den beviljas med acklamation!

Agneta,
Kom ihåg att jag är förening nu. Dödis? Vad är det?

Bodil,
Minns konversationen väl, de var enorma, de där flaggorna, något vi hade ganska roligt åt.
Kanske finns det möjligheter till en utökad förening, över den forna unionsgränsen sas?
Det vore inte så dumt.

Hej,

Charlie Truck sa...

Jag som alltid trott att Normmännen inte hade någon is, att det var därför Joutenheimen et al. är så spetsiga. Men titta vad jag hittade:
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/jordtacket/istiderna.html.
Här ser man tydligt var inlandsisen gick. Det finns tom en animation här:
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/geologi_sverige/jord/strand.htm

Så jag viker mig för vetenskapen, norrmänn får väl inträde till föreningen då!

Charlie Truck sa...

För långa taggar. Efter
http://www.sgu.se
ska det stå:

/sgu/sv/geologi/jordtacket/istiderna.html

/sgu/sv/geologi/geologi_sverige/jord/strand_intro.htm

Karin S sa...

Charlie,

Fantastisk animation!
Länkar brukar funka fastän de inte syns hela vägen, så man behöver inte klippa i dem.

Jag gör en ny uppdatering lite senare med denna länk direkt i inlägget.

Charlie Truck sa...

Men hur får jag länkarna klickbara direkt i kommentaren?

Har jag inte redan frågat detta här? undrade hon rodnande.

Anonym sa...

Dödis minns jag från min skoltid, då vi i alla möjliga och omöjliga sammanhang i olika årskurser berörde istiden. och uppslagsboken av i dag förtäljer:

»dödis, glaciäris som i dynamisk bemärkelse är död, dvs. där istjockleken inte är tillräckligt stor för att ismassan skall röra sig genom tryckbetingad deformation av iskristallerna. Vid glaciärers avsmältning på land sker en uttunning av isfronten och zoner av stagnerad eller död is avskiljs successivt från den dynamiskt aktiva glaciären. Dödis som begravts i morän- och smältvattenssediment kan ligga kvar i hundratals år innan den slutligen smälter bort.«

Bodil, Ingerydsdalen du vet, den är uppkommen då isen smälte. »Dalen är av geovetenskapligt värde för tolkningen av inlandsisens avsmältning och Vätterissjöns avtappning mot öster.«

Allt sammantaget pekar ju på att man inte kan låta bli att vara en Inlandsisens vän!

Anonym sa...

Ja, just isens roll för formandet av Sverige kan nog inte nog betonas. Till det Karin nämner kan fogas att det var tack vare "Lilla Istiden" (fr. "Petit âge glaciaire"), mellan 1300-talet och 1800-talet, som Karl X Gustaf kunde tåga över de danska bälten för exakt 350 år sedan.

Karin S sa...

Agneta,
Jag tänkte på asis, som jag tror är stället där medicinstuderande dissikerar människor, eller hur man nu uttrycker det hela. Bårhus? Nej.
Något jag förknippar med Uppsala och möjligen Lund.
Vilket säkert är helt fel!

Jacob,
Gick inte även Karl XII och hans gubbs till Ryssland på isen?

Hoppas att alla har provat Charlies länk, för den är kul.

Karin S sa...

Charlie,
Jag vet inte heller hur man får in länkar i kommentarerna. Kanske går det inte, tänker jag, för jag kör på mac. Kanske är det webläsarens fel.
Men under kommentarsrutan står vilka html-taggar man kan använda, det är nog där man kan lära sig det. Nu måste jag nästan testa.

Anonym sa...

Helt ovidkommande läger jag här in en länk om vårens vitsippor i Dalby hage.

Jag använder denna (raden här under men inga mellanslag före eller efter tecknen > < ) som bas -- har den på ett textdokumnet och kopierar vid behov.
< a href="url" > texten < /a >

Denna länk lägger jag nu till och ersätter url mellan citattecknen.
http://w2.sydsvenskan.se/bildspel/idkdalbyhagebildspel1/

Så lägger jag till önskad text mellan pilarna där det står texten.
Jag väljer som text
vårens vitsippor i Dalby hage.

Till sist lägger jag in hela nedanstående rad i kommentaren och då bör den bli klickbar.

vårens vitsippor i Dalby hage.

Det förfaringssätt gäller Blogger.
Får se nu om det funkar.