tisdag 26 januari 2010

Ett judiskt Europa

Thomas länkar till en artikel i Sydsvenskan om judiska familjer som flyttar från Malmö. Och nu gör jag samma sak. Här är den, och det är verkligen sorglig läsning.

Bengt skrev för en liten tid sen en intressant recension av Arnstads bok Skyldig till skuld, och den läsningen tangerar i allra högsta grad Malmös problem (för det är Malmö som har problem i första hand, inte de judiska familjer som känner sig tvingade att lämna Malmö).

Bengt resonerar kring begreppet att upparbeta/bearbeta sitt förflutna. Arnstads bok handlar just om det, antisemitismen och hur efterkrigstidens intellektuella och politiker hanterat den i några olika europeiska länder.
Resultatet får nog sägas vara nedslående och bekräftar den bild jag själv har.

Tyskarna har bearbetat detta, egentligen till skillnad från alla andra europeiska länder, så säger åtminstone mina franska judiska bekanta. Enligt dem finns det två länder möjliga för judar att bo i idag: Tyskland och Israel.
Kanske kan man tillägga USA, men det gör inte de, möjligen för att de är just européer och aldrig skulle komma på tanken att lämna Europa.
Israel är ju en visserligen på sitt sätt konstig, men ändå del av, Europa.

Själv håller jag på att läsa Frederic Bedoires fantastiska bok Ett judiskt Europa. Den beskriver den här perioden jag är på jakt efter, den europeiska borgerligheten under 1800-talet, förutsättningen för en självmedveten medelklass, som Shwarz skrev.
Den som inte finns i Sverige.
Den som är en förutsättning för de intellektuella.
De som med några undantag inte finns i Sverige.

Läs den. Läs och begrunda vilka som åker ifrån Malmö, och vilka som blir kvar.

9 kommentarer:

Thomas Nydahl sa...

Karin, jag är tacksam för din länk. Dessa artiklar måste läsas av så många som möjligt. Men man får inte låta bli att nämna var de allra starkaste uttrycken för detta judehat förekommer: i den muslimska befolkningen, främst araberna som utgör en så förkrossade stor del av Malmös befolkning idag. I dessa grumliga vatten fiskar självklart också både gamla och nya nazister och den anti-israeliska vänstern, som tycks få sin proklamerade "anti-sionism" att fungera lika bra under Hamas-fanorna. Det såg vi bl.a. under den stoppade tennismatchen då det de facto också kastades sten mot judiska butiksinnehavare inne i Malmö centrum. Vi behöver alltså inte tvivla på allvaret i ambitionerna. Men vem orkar bry sig? Uppenbarligen inte de politiker som imorgon, på förintelsens minnesdag kommer att hålla de sedvanliga högtidstalen och rodnande av självtillräcklighet gapa "aldrig mer".

Karin S sa...

Thomas,
Så är det förstås. Och man kan ju fundera över var ansvaret ligger, själv menar jag att det är hos politikerna och den uppenbarligen bristfälliga ordningsmakten.

En pöbel, oberoende av vilket ursprung den har, ska inte få hållas.

Thomas Nydahl sa...

Ja Karin, ansvaret vilar på den politiska klassen, både på regeringsnivå och lokalt i Malmö. Ilmar Reepalu har alltid bejakat denna utveckling och den har för Malmös del lett till en katastrof. En pöbel, oavsett vilken... ja, det har du rätt i. Men låt oss tala klarspråk: den pöbel vi ser härja, också här i min stad, är inte vilken pöbel som helst. Och det är därför hotet specifikt i Malmö-fallet riktas mot judarna. Vi står inför tydliga val och om vi inte agerar nu blir det så klart för sent. Jag lade in en länk till, om hur judiska ungdomar hotats med "halal-slakt" av dessa förtjusande arabiska ungdomar. Hets mot folkgrupp att säga det? I så fall får det så vara. Jag tycker att den hets som kommer från ungdomarna ifråga är det verkligt allvarliga eftersom den innehåller konkreta dödshot.

Karin S sa...

Thomas,
Naturligtvis ligger konflikten Palestina-Israel bakom händelserna i Malmö, och det med alla dess förgreningar ut över hela jordklotet egentligen. Världsbild står mot världsbild och vi ser gång på gång hur vår uppfattning med alla de värderingar vi finner självklara och nödvändiga (yttrandefrihet, religionsfrihet men med religionen hänvisad till den privata sfären, kvinnans plats, människors lika värde) bryts mot en mer eller mindre fundamentalistisk islam - i bemärkelsen ideologi.

Vad västerländska politiker måste vara mycket tydligare med är just det - vår grundlag egentligen.
Där är svenska sämre än franska (även om samma "läger" och motsättningar finns här) och som det ser ut, malmöitiska sämre än genomsnittet i Sverige.
Här står både den politiska sfären, liksom egentligen de intellektuella, inför ett monstruöst arbete.
Det handlar inte om att "förstå" åt olika håll, då hamnar man alldeles för lätt i att man accepterar konstigheterna, det handlar om att basunera och trumma ut vår lagstiftning, och att sen se till att den följs.

Och ja, risken finns att det är/blir för sent.
Men jag hoppas (och tror) att så inte är fallet.

Karin S sa...

Well, "konstigheterna" var för svagt. Våldet ska det vara.
Folk får skälla på varann hur mycket de vill, men de får inte hota och än mindre gå till handgripligheter och det måste vara glasklart.

Thomas Nydahl sa...

Tack Karin för ditt kloka svar. Jag instämmer i allt du säger, inte minst slutsatsen!

Bengt O. sa...

Ja, det är ju fullständigt idiotiskt att ge sig in i denna diskussion, det kan ju bara reta upp folk. Men i alla fall: "Naturligtvis ligger konflikten Palestina-Israel bakom händelserna i Malmö". Om det är så borde man ju analysera konfliktens orsaker i grunden och gå betydligt längre tillbaks än det senaste angreppet på Gaza. Mycket obekväma frågor måste ställas med ännu obekvämare svar sett ur det dagspolitiska perspektivet. Men dessutom: Är du säker på att konflikten "ligger bakom" händelserna i Malmö? Kan det inte i själva verket vara ett bekvämt fikonlöv (om jag säger så) för gammaldags beprövad antisemistism?

Karin S sa...

Bengt O,
Skönt att du säger emot, jag har väntat mig att någon gör det hela dagen.
Nej, jag är inte ett dugg säker.
Konflikten skulle ju också kunna ha sin upprinnelse här någonstans:http://sv.wikipedia.org/wiki/Jerusalems_tempel
Alltså då det sista av Salomos tempel jämnas med marken, 70 efter Kristus.

Vad gäller de svenska politikernas sätt att "hantera" den här frågan kan man mycket väl se det som en form av antisemitism, jag läser nu om arbetarskarorna på Skinnarviksberget och deras sätt mot familjen Lamm, och jag ser ju ett mönster. Men för att återgå till de svenska politikerna så vet jag faktiskt inte hur pass medvetna de är som sin antisemitism. Fördomar är ju ofta omedvetna och "nedärvda", icke ifrågasatta utsagor som man upprepar utan att tänka själv eller ta reda på fakta.

Israel och judenheten har för mig tonat fram och blivit tydligare sedan jag flyttade från Sverige. Av en massa orsaker. I Sverige är bilden dock relativt entydig, via media och det politiska etablissemanget.

Vad gäller de muslimska ungdomarnas hot så ligger väl den nuvarande konflikten närmare till hands som förklaring. Men även i arabiska länder frodas "klassisk europeisk antisemitism", Sion Vises Protokoll är en bestseller i om det var Kairo såg jag på teve häromdagen, och även H-mannens alster är uppskattade.

Liksom den östeuropeiska antisemitismen fortfarande underblåses av delar av den ortodoxa kyrkan.

Som jag tänker är Israel en av Europa övergiven enklav. Jag kan förstå frustration och besvikelse från deras sida, vilket ju inte hindrar att deras ockupationspolitik är helt uppåt väggarna.

Slutar här. Säger som du: Någon blir säkert förbannad.
Vad tror du själv, för resten om rötterna till alltsammans?
Säg så här: antisemitismen har funnits lika länge som den judiska diasporan.

Thomas Nydahl sa...

Bengt, instämmer med Karin i glädje över att du säger emot. Varje gång denna diskussion flammar upp brukar jag tänka en banal tanke: antisemitismen, judehatet, är banne mig bra mycket äldre än staten Israel. Och därför vågar jag också hävda att mycket av dagens "anti-sionism" ingenting annat är än gammeldags motbjudande anti-semitism. Så är det. Och judehatet i arabvärlden hade långa, djupgående och radikala traditioner innan ens en enda jude emigrerat till Palestina. Dhimmi-folket har alltid betraktas som "orent" bland muslimerna. Så fick jag också det sagt. Tack!