onsdag 20 januari 2010

svensk genialitet besitter

Känner att det är en sagolik tur att jag inte bor i Sverige. Där får man ju varken supa eller vara genial längre. Och då kan man fråga sig om det är så jäkla kul att lunka runt och vara "professionell" och "hemma med sjukt barn".
Fast en sak. Alla dessa female journalister som skriver om sin alkoholkonsumtion titt som tätt? Jag skulle kunna namnge tre, och så "liggen" förstås.
Ska vi avskaffa dem med?
Det bör vi väl, va?
Eller åtminstone avkräva dem nykterhet och trohet då de (s)vabbar?

Ärligt talat, det må vara svårt att vara geni i Sverige, men ännu svårare verkar det vara att ha ett avspänt förhållande till sprit. Det kan vara generna.

Faktum är att alla anammat de dåliga sidorna av genialiteten (spriten och promiskuiteten) utan att vara ett dugg geniala för det. I mina ögon är medelmåttighet i kombination med omåttlig vulgaritet det vanligaste kännetecknet för en svensk kulturjournalist.

För resten, det enda geniet av kvinnokön som själv geniförklarat sig och fått omvärlden att gå med då det jag kommer på är Gertrude Stein.
Kommer någon på fler är jag idel öra.

9 kommentarer:

Rävjägarn sa...

Ja, men hon lät å andra sidan Alice B Toklas skriva det i sin "självbiografi". Bättre kan man inte göra det!

Karin S sa...

Håller med om att det är snyggt, snudd på genialt, faktiskt!

Kurt Wered sa...

Redan vid det förra sekelskiftet demonstrerade Otto Weininger varför det inte finns några kvinnliga genier. Det är beklagligt, men kanske inte helt oväntat, att denne store (om inte genialiske) tänkare så sällan nämns i den svenska debatten.

e askestad sa...

Man får hoppas att Otto och lärjungen Kurt har informerat Gud om att det helt enkelt inte kan finnas några kvinnliga genier. Så att han vet om det, menar jag, och inte gör något misstag.

Karin: När du kommer till Stockholm måste du reservera en stund för mig.

allt gott

einar

Karin S sa...

Kurt,
Det där är ju bara nys.

Einar,
Självklart!

Bengt O. sa...

Ang Wered och Weininger. Jag skulle rekommendera ett hastigt besök på den förres blogg innan man bemöter (eller håller med) honom. Det är något lurt med det hela.

Annars var Weininger en intressant figur som haft stort inflytande på både Hitler och Strindberg. Han begick självmord på trappan till det hus där Beethoven dog. (När jag skrev det senast för ett par år sedan i en kommentar på Malte Persons blogg blev jag anklagad för att ha skrivit av Wikipedia. Det var dock inte sant - jag åkte förbi huset flera gånger i veckan och dessutom höll svenska kyrkan sin julbasar där så man måste ju ta reda på litet om det hela.)

Vad som är intressant med Weininger är ju hans historia och hans inflytande på andra skumma figurer (inkl Wered?) - hans filosofi och tänkande var ju bara coco.

Karin S sa...

Bengt O,
Kurtan hänger en hel del på facebook, och som jag har uppfattat honom så är han som Karlsson på taket, ett Påhitt helt enkelt.
Ibland är han rolig och ibland bara knasig och några djupare diskussioner tror jag inte är möjliga.

Weininger kände jag inte till, men jag tror dig! Sitter det en skylt på en dörr i Wien (fast gör det det?) så har han förstås funnits!

Kurt Wered sa...

Jag för min del skulle nog hävda att det inte går att föra "djupare diskussioner" med någon som inte ens känner till Weininger. Ta nu inte detta personligt - jag skyller allt på den svenska skolans uselhet och samtidens aggressiva antiintellektualism.

Karin S sa...

Kurt,

Det är högst troligt att våra referensramar skiljer sig åt en hel del, och någon djupare diskussion är i och med ditt konstaterande utesluten - jag känner fortfarande inte till Weininger.